Prispevek primerja objavljanje literarnih, metaliterarnih in filozofskih príspevkov v dveh studentskih časopisih leta 1968; slovenski Tribuni in češkoslovaškem Studentu. Literatura in teorija sta v ...okviru študentskih gibanj »dolgega leta 1968« odigrali pomembno vlogo na Zahodu, zato nas je zanimalo, kako se je ta simbioza aktivizma, misli in literarnega ustvarjanja odražala v študentskih časopisih v dveh socialističnih državah. Za primerjavo smo izbrali literarne objave, literarno-teoretske hibride, teoretske tekste ter recepcijo literature in teorije z Zahoda.
In response to recent pluralization of modernism, the author adopts Jameson’s singular modernity to argue that, in the capitalist world-system divided between hegemonic and dependent literary fields, ...modernism exists only through its particular manifestations. During the 1968 student revolt, Slovenian late modernism – in-between peripheral phenomenon caught in the Cold War antagonism – displays a universal feature of the period: its transformative impulse resulting from “the imaginative proximity of social revolution” (Anderson). Embedded in the global insurgency, Slovenian innovative trends of the 1960s synchronized with western centers of modernity. It brought together critical theory and experimental artistic practice to reshape writing, literary institution, the subject, and society at large.
Razprava v razdobju tridesetih let, ki sovpadajo tudi z obstojem Gledališča Glej razišče oblikovanje in preoblikovanje nehierarhičnih gledaliških skupnosti oziroma – z besedami enega od ...ustanoviteljev Gledališča Glej Dušana Jovanovića – gledaliških plemen. Na podlagi preteklih in sodobnih primerov bomo poskušali izrisati zemljevid tistih praks ustvarjanja avtorskega gledališča, ki jih Badiou poimenuje splošna nihanja. »Resnično gledališče vsak nastop, vsako igralčevo gesto spremeni v splošno nihanje, v katerem so dovoljene razlike brez osnove. Gledalec se mora odločiti, ali se prepusti tej praznini in sodeluje v neskončnem postopku. Ni pozvan k užitku …, pač pa k razmišljanju« (Rhapsody 91, 92). Poskušali bomo poiskati odgovore na naslednja vprašanja: kako je slovenska eksperimentalna in nevladna gledališka scena (kot reakcijo na hierarhične strukture repertoarnih gledališč) ustvarila različne moduse nehierarhije v okvirih performansov, umetniških vodenj gledališč in oblikovanj začasnih skupnosti z emancipiranimi gledalci; katere modele je ta scena uporabljala in katere uporablja danes za razvoj lastne logike avtorskih in skupnostnih gledaliških taktik; in nazadnje, koliko so ta različna umetniška skupnostna plemena spreminjala in še spreminjajo gledališko krajino v Sloveniji, Jugoslaviji in drugod?
SAMMENDRAG Öyvind Fahlströms berömda manifest för konkret poesi «HÄTILA RAGULPR PÅ FÅTSKLIABEN» (1954) skrevs i en reaktion på diktarkonferensen i Sigtuna den 10–12 april 1953, som blev det ...incitament han behövde för att skriva om ett förmodligen redan påbörjat program till ett manifest. Det svenska litterära fältet existerade helt oberoende av den transnationella avantgardeströmning han promoverar i sin estetik och konferensen utgjorde därför enbart accidens för manifestets tillkomst. En diskussion av del ett med dess förlöjligande av den bidrar därmed inte med någon kunskap om manifestets essens: dess program. Med en bättre förståelse av relationen mellan Sigtunakonferensen och Fahlströms manifest skapas en mer rättvisande bild av femtiotalet, samtidigt som man i framtida forskning kan fokusera manifestets tonvikt på processualitet och performativitet.
SAMMENDRAG Öyvind Fahlströms berömda manifest för konkret poesi «HÄTILA RAGULPR PÅ FÅTSKLIABEN» (1954) skrevs i en reaktion på diktarkonferensen i Sigtuna den 10–12 april 1953, som blev det ...incitament han behövde för att skriva om ett förmodligen redan påbörjat program till ett manifest. Det svenska litterära fältet existerade helt oberoende av den transnationella avantgardeströmning han promoverar i sin estetik och konferensen utgjorde därför enbart accidens för manifestets tillkomst. En diskussion av del ett med dess förlöjligande av den bidrar därmed inte med någon kunskap om manifestets essens: dess program. Med en bättre förståelse av relationen mellan Sigtunakonferensen och Fahlströms manifest skapas en mer rättvisande bild av femtiotalet, samtidigt som man i framtida forskning kan fokusera manifestets tonvikt på processualitet och performativitet.
PDF
