ÅSBO KYRKA David von Krafft; Johannes Dahl; Gabriel Månsson ...
01/1200
Web Resource
Odprti dostop
Sadeltak, Sadeltak
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en stor korsarm i norr samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten med ...kalksten i de medeltida delarna av långhuset. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta omfattningar och hörn. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Årtalet 1775 på tornet anger tornets byggnadsår. På östra murens gavelröste står B_1181 då kyrkan sägs vara byggd enligt traditionen, och R_1847 då kyrkan restaurerades. Långhus, kor och korsarm täcks av branta kopparplåtstäckta sadeltak med förskjutna falsar. Den spånklädda tornhuven har en fyrsidig svängd form med avfasade hörn, krönt av en åttkantig vit panelinklädd lanternin med svarta rundbågiga träluckor. Fönsteröppningarna är rundbågiga med gröna träbågar och antikglas i blyspröjs. Sakristian har ett rektangulärt tvåluftsfönster med gröna träbågar. Solbänkarna är kopparplåtsklädda. I tornets bottenvåning och dess första våning finns smala stickbågiga fönster med gröna träbågar och blyspröjsat glas. Den första våningen har även rakslutna, tjärade träluckor i norr och söder. Den andra våningen har ett runt fönster i väster. Klockvåningen har dubbla, stickbågiga tjärade ljudluckor. Huvudingången är via tornet i väster som består av en avtrappad öppning med en kvaderindelad omfattning. Dörren är en stickbågig dubbeldörr med grön diagonalställd panel. På sydsidan finns det en ingång till koret som har en rundbågig kvaderindelad omfattning med en rundbågig enkeldörr med grön diagonalställd panel. Här finns en träramp för handikappade. Även korsarmen är försedd med två ingångar. Den ena vetter mot norr och har en raksluten kvaderindelad omfattning med avtrappad öppning och en stickbågig dörr med grön diagonalställd panel. En trappa av kalksten leder upp till dörren. Den andra dörren vetter mot öster och leder in till sakristians förstuga, och består av en indragen stickbågig enkeldörr med grön diagonalställd panel.
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:
Kyrkobyggnaden
Det finns en tradition som vill göra gällande att den äldsta kyrkan legat vid Baltarp, ett par kilometer sydöst om den nuvarande kyrkan, något som aldrig har bekräftats. Kyrkans ålder och ursprungliga utformning har inte kunnat bestämmas, men tros tillhöra 1200-talet. Enligt en anteckning från 1636 av biskop Spegel, invigdes kyrkan 1181 av biskop Knut men vid denna tid var biskopens namn Kol, möjligen är det kung Knut som avses. Ett donationsbrev från 1262 anger att Ragvalder Tykosson skänkte två gårdar för att säkra bostad för präst och klockare, varför det vid denna tid bör ha funnits en kyrka. En sandstensdopfunt från 1200-talets första hälft som finns bevarad kan ha tillhört kyrkans äldsta inredning. På 1400-talet byggdes kyrkan ut i öster med ett jämnbrett rakslutet kor, och en kvadratisk sakristia i norr. Vid 1400-talets mitt slogs kryssvalv i kor och långhus, murmästaren tros ha varit skolad vid Vadstena kloster. En avbildning av kyrkan på 1670-talet av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner, visar att en takryttare kröner kyrkans sadeltak, på sydsidan finns ett timrat vapenhus, en koringång samt två rundbågiga fönsteröppningar, och på östra gaveln ytterligare ett fönster. Torn saknades och enligt en äldre handling fanns en klockstapel på höjden väster om kyrkan "Klucko stånda å Trylla berg".
Gabriel Ribbing som var ägare till Strålsnäs gård och kyrkans patronus, åtog sig att bekosta en omfattande ombyggnad som i första hand syftade till att skapa mer plats åt församlingsborna. Arbetena utfördes under åren 1749-56. På kyrkans norra sida byggdes en rymlig korsarm i sten som även innehöll sakristia. Det är oklart hur mycket av den gamla sakristian som revs, i synnerhet ter sig dess södra mur som är konstruerad av tegel och uppbyggd med en avlastningsbåge mycket ålderdomlig. Långhusvalven bröts ned, murarna höjdes och ett brädtunnvalv kom att täcka kyrkorummet. Fasaderna blev putsade, interiören vitmenades och enligt uppgift ska tunnvalvet ha svartmålats av kyrkomålaren Sven Stoltz "in Junio målades hwalfwet af SG Stoltz ifrån Wadstena swart till ingens nöje". Sven Hansson och Anders Norberg byggde bänkinredning. Den målades av Anders Åsberg som även utförde läktarbarriärens målningar med växt- och landskapsmotiv. Ribbings änka Beata Sparre fortsatte att måna om kyrkan och skänkte 1764 en predikstol, tillverkad av Anders Norberg efter förlaga av predikstolen i Malexander och med utsmyckningar av Carl Brusell. Hon skänkte även en altartavla 1771 av Carl Brusell, en kopia av Georg Schröders berömda nattvardsmålning i Drottningholms slottskyrka. Då kyrkans klockstapel blåste omkull 1774 beslutade man att bygga ett torn i sten vid kyrkans västgavel, även detta bekostat av Beata Sparre. Huvudingången förlades till tornet varmed vapenhuset revs och den södra ingången omgjordes till ett fönster. Kyrkans första orgel kom 1789 från Ekeby kyrka och skänktes av den nye patronus Daniel Burén. Samma år tillkom korsarmens läktare, även kallad "Strålsnäsläktaren". Ett ombyggnadsförslag utarbetades av byggmästare Abraham Nyström 1836 som syftade till att göra kyrkan rymligare, men det befanns vara för kostsamt. Uppdraget gick istället till byggmästare J Bergström som genomförde en grundlig restaurering 1847-1855 tillsammans med målaremästare Syrén i Linköping. Tornet reparerades och huven försågs med nytt spån, yttertak, murar, valv och fönsteröppningar fick sitt nuvarande utseende. Interiören vitkalkades, vapenhusets golv sänktes så att det kom i nivå med långhuset, nya trägolv inlades förutom i mittgången som fick kalkstensplattor. Det tillkom också en ny altartavla 1848, "Korsnedtagelsen", målad av hovmålaren David von Krafft och skänkt av Gustaf Burén. Den gamla altartavlan flyttades till sydväggen. År 1867 fick man ersätta den gamla orgeln med en ny av orgelbyggaren P Larsson Åkerman från Stockholm. Denna ersattes i sin tur 1938 av en ny orgel av Setterqvist & Son, dock med den äldre fasaden i behåll. En perspektivmålning med pelare och valv på korets fondvägg tillkom 1886, konstnären är dock okänd. Altaret var prytt med ett litet altarkrucifix, korfönstret inramat av räfflade halvkolonner som uppbar ett bjälklag, ovanför detta tavlan Korsnedtagelsen.
År 1915 var korsarmens norra mur i så dåligt skick att man fick riva stora delar samt förstärka den med betonggjutningar och ankarjärn. Nästa stora restaurering genomfördes 1936-38 under ledning av arkitekt Johannes Dahl från Tranås. Arbetena berörde interiören och omfattade en tillbakaflyttning av norra läktaren som tidigare hade sträckt sig över hela korsarmen, varmed predikstolen flyttades till norra sidan. Östra korväggens fönster och perspektivmålningar sattes igen och de två altartavlorna inkomponerades i en altaruppsats som sattes upp som altarprydnad. De ursprungliga färgerna togs fram på den fasta inredningen och äldre inventarier. Under åren 1944 och 1952 fick man pga svampbildning byta ut trägolvet mot kalkstensgolv i både långhus och kor. Taket, vars spåntäckning hade ersatts med tegel 1823, blev 1961 belagt med kopparplåt. Utöver mindre arbeten på 1980-talet har inga större förändringar skett under senare tid.
Sadeltak, Sadeltak
The church is oriented in an east-west direction and consists of a rectangular longhouse with a straight edge, a large cross arm in the north and towers in the west. The church is built of stone with limestone in the medieval parts of the longhouse. The façades are spirit trimmed and stripped in white with smooth covers and corners. The pedestal is stripped and stained in gray. The century 1775 on the tower indicates the year of construction of the tower. On the eastern wall, B _ 1181 stands when the church is said to be built according to tradition, and R _ 1847 when the church was restored. Long houses, cows and cross arms are covered by steep copperplate covered saddle roofs with offset spars. The chipped tower hood has a four-sided turned shape with beveled corners, crowned by an octagonal white panel lined lantern with black round arched wooden lids. The window openings are round-arched with green wooden arches and antique glass in lead seeds. The sacristy has a rectangular two-air window with green wooden arches. The sunbenches are copperplate clad. In the ground floor of the tower and its first floor are narrow stinged windows with green wooden arches and lead-sprinkled glass. The first floor also has shaven, thawed wooden hatches in the north and south. The second floor has a round window to the west. The bell floor has double, knitting arched tar sound gaps. The main entrance is via the tower to the west, which consists of an elapsed opening with a square part of its length. The door is a knitting arched double door with green diagonal panel. On the south side there is an entrance to the choir that has a round-arched square divided extent with a round-arched single door with green diagonal set panel. Here there is a wooden fight for disabled people. The cross arm is also fitted with two entrances. One faces north and has a straight-cut square part with an escalated opening and a stinged door with a green diagonal panel. A staircase of limestone leads up to the door. The second door faces east and leads into the sacristy of the sacristy, and consists of a drawn knitwear single door with green diagonal panel.
The history supplemented in the 2006 inventory:
The Church Building
There is a tradition that wishes to claim that the oldest church was located in Baltarp, a few kilometres southeast of the present church, something which has never been confirmed. The age and original design of the church has not been determined, but is believed to belong to the 1200th century. According to a note from 1636 by Bishop Mirror, the church was consecrated in 1181 by Bishop Knut but at this time the bishop’s name was Kol, possibly the King Knut. A letter of donation from 1262 states that Ragvalder Tyko
ÅSBO KYRKA David von Krafft; Johannes Dahl; Gabriel Månsson ...
01/1200
Web Resource
Odprti dostop
Sadeltak, Sadeltak
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en stor korsarm i norr samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten med ...kalksten i de medeltida delarna av långhuset. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta omfattningar och hörn. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Årtalet 1775 på tornet anger tornets byggnadsår. På östra murens gavelröste står B_1181 då kyrkan sägs vara byggd enligt traditionen, och R_1847 då kyrkan restaurerades. Långhus, kor och korsarm täcks av branta kopparplåtstäckta sadeltak med förskjutna falsar. Den spånklädda tornhuven har en fyrsidig svängd form med avfasade hörn, krönt av en åttkantig vit panelinklädd lanternin med svarta rundbågiga träluckor. Fönsteröppningarna är rundbågiga med gröna träbågar och antikglas i blyspröjs. Sakristian har ett rektangulärt tvåluftsfönster med gröna träbågar. Solbänkarna är kopparplåtsklädda. I tornets bottenvåning och dess första våning finns smala stickbågiga fönster med gröna träbågar och blyspröjsat glas. Den första våningen har även rakslutna, tjärade träluckor i norr och söder. Den andra våningen har ett runt fönster i väster. Klockvåningen har dubbla, stickbågiga tjärade ljudluckor. Huvudingången är via tornet i väster som består av en avtrappad öppning med en kvaderindelad omfattning. Dörren är en stickbågig dubbeldörr med grön diagonalställd panel. På sydsidan finns det en ingång till koret som har en rundbågig kvaderindelad omfattning med en rundbågig enkeldörr med grön diagonalställd panel. Här finns en träramp för handikappade. Även korsarmen är försedd med två ingångar. Den ena vetter mot norr och har en raksluten kvaderindelad omfattning med avtrappad öppning och en stickbågig dörr med grön diagonalställd panel. En trappa av kalksten leder upp till dörren. Den andra dörren vetter mot öster och leder in till sakristians förstuga, och består av en indragen stickbågig enkeldörr med grön diagonalställd panel.
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:
Kyrkobyggnaden
Det finns en tradition som vill göra gällande att den äldsta kyrkan legat vid Baltarp, ett par kilometer sydöst om den nuvarande kyrkan, något som aldrig har bekräftats. Kyrkans ålder och ursprungliga utformning har inte kunnat bestämmas, men tros tillhöra 1200-talet. Enligt en anteckning från 1636 av biskop Spegel, invigdes kyrkan 1181 av biskop Knut men vid denna tid var biskopens namn Kol, möjligen är det kung Knut som avses. Ett donationsbrev från 1262 anger att Ragvalder Tykosson skänkte två gårdar för att säkra bostad för präst och klockare, varför det vid denna tid bör ha funnits en kyrka. En sandstensdopfunt från 1200-talets första hälft som finns bevarad kan ha tillhört kyrkans äldsta inredning. På 1400-talet byggdes kyrkan ut i öster med ett jämnbrett rakslutet kor, och en kvadratisk sakristia i norr. Vid 1400-talets mitt slogs kryssvalv i kor och långhus, murmästaren tros ha varit skolad vid Vadstena kloster. En avbildning av kyrkan på 1670-talet av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner, visar att en takryttare kröner kyrkans sadeltak, på sydsidan finns ett timrat vapenhus, en koringång samt två rundbågiga fönsteröppningar, och på östra gaveln ytterligare ett fönster. Torn saknades och enligt en äldre handling fanns en klockstapel på höjden väster om kyrkan "Klucko stånda å Trylla berg".
Gabriel Ribbing som var ägare till Strålsnäs gård och kyrkans patronus, åtog sig att bekosta en omfattande ombyggnad som i första hand syftade till att skapa mer plats åt församlingsborna. Arbetena utfördes under åren 1749-56. På kyrkans norra sida byggdes en rymlig korsarm i sten som även innehöll sakristia. Det är oklart hur mycket av den gamla sakristian som revs, i synnerhet ter sig dess södra mur som är konstruerad av tegel och uppbyggd med en avlastningsbåge mycket ålderdomlig. Långhusvalven bröts ned, murarna höjdes och ett brädtunnvalv kom att täcka kyrkorummet. Fasaderna blev putsade, interiören vitmenades och enligt uppgift ska tunnvalvet ha svartmålats av kyrkomålaren Sven Stoltz "in Junio målades hwalfwet af SG Stoltz ifrån Wadstena swart till ingens nöje". Sven Hansson och Anders Norberg byggde bänkinredning. Den målades av Anders Åsberg som även utförde läktarbarriärens målningar med växt- och landskapsmotiv. Ribbings änka Beata Sparre fortsatte att måna om kyrkan och skänkte 1764 en predikstol, tillverkad av Anders Norberg efter förlaga av predikstolen i Malexander och med utsmyckningar av Carl Brusell. Hon skänkte även en altartavla 1771 av Carl Brusell, en kopia av Georg Schröders berömda nattvardsmålning i Drottningholms slottskyrka. Då kyrkans klockstapel blåste omkull 1774 beslutade man att bygga ett torn i sten vid kyrkans västgavel, även detta bekostat av Beata Sparre. Huvudingången förlades till tornet varmed vapenhuset revs och den södra ingången omgjordes till ett fönster. Kyrkans första orgel kom 1789 från Ekeby kyrka och skänktes av den nye patronus Daniel Burén. Samma år tillkom korsarmens läktare, även kallad "Strålsnäsläktaren". Ett ombyggnadsförslag utarbetades av byggmästare Abraham Nyström 1836 som syftade till att göra kyrkan rymligare, men det befanns vara för kostsamt. Uppdraget gick istället till byggmästare J Bergström som genomförde en grundlig restaurering 1847-1855 tillsammans med målaremästare Syrén i Linköping. Tornet reparerades och huven försågs med nytt spån, yttertak, murar, valv och fönsteröppningar fick sitt nuvarande utseende. Interiören vitkalkades, vapenhusets golv sänktes så att det kom i nivå med långhuset, nya trägolv inlades förutom i mittgången som fick kalkstensplattor. Det tillkom också en ny altartavla 1848, "Korsnedtagelsen", målad av hovmålaren David von Krafft och skänkt av Gustaf Burén. Den gamla altartavlan flyttades till sydväggen. År 1867 fick man ersätta den gamla orgeln med en ny av orgelbyggaren P Larsson Åkerman från Stockholm. Denna ersattes i sin tur 1938 av en ny orgel av Setterqvist & Son, dock med den äldre fasaden i behåll. En perspektivmålning med pelare och valv på korets fondvägg tillkom 1886, konstnären är dock okänd. Altaret var prytt med ett litet altarkrucifix, korfönstret inramat av räfflade halvkolonner som uppbar ett bjälklag, ovanför detta tavlan Korsnedtagelsen.
År 1915 var korsarmens norra mur i så dåligt skick att man fick riva stora delar samt förstärka den med betonggjutningar och ankarjärn. Nästa stora restaurering genomfördes 1936-38 under ledning av arkitekt Johannes Dahl från Tranås. Arbetena berörde interiören och omfattade en tillbakaflyttning av norra läktaren som tidigare hade sträckt sig över hela korsarmen, varmed predikstolen flyttades till norra sidan. Östra korväggens fönster och perspektivmålningar sattes igen och de två altartavlorna inkomponerades i en altaruppsats som sattes upp som altarprydnad. De ursprungliga färgerna togs fram på den fasta inredningen och äldre inventarier. Under åren 1944 och 1952 fick man pga svampbildning byta ut trägolvet mot kalkstensgolv i både långhus och kor. Taket, vars spåntäckning hade ersatts med tegel 1823, blev 1961 belagt med kopparplåt. Utöver mindre arbeten på 1980-talet har inga större förändringar skett under senare tid.
Sadeltak, Sadeltak
The church is oriented in an east-west direction and consists of a rectangular longhouse with a straight edge, a large cross arm in the north and towers in the west. The church is built of stone with limestone in the medieval parts of the longhouse. The façades are spirit trimmed and stripped in white with smooth covers and corners. The pedestal is stripped and stained in gray. The century 1775 on the tower indicates the year of construction of the tower. On the eastern wall, B _ 1181 stands when the church is said to be built according to tradition, and R _ 1847 when the church was restored. Long houses, cows and cross arms are covered by steep copperplate covered saddle roofs with offset spars. The chipped tower hood has a four-sided turned shape with beveled corners, crowned by an octagonal white panel lined lantern with black round arched wooden lids. The window openings are round-arched with green wooden arches and antique glass in lead seeds. The sacristy has a rectangular two-air window with green wooden arches. The sunbenches are copperplate clad. In the ground floor of the tower and its first floor are narrow stinged windows with green wooden arches and lead-sprinkled glass. The first floor also has shaven, thawed wooden hatches in the north and south. The second floor has a round window to the west. The bell floor has double, knitting arched tar sound gaps. The main entrance is via the tower to the west, which consists of an elapsed opening with a square part of its length. The door is a knitting arched double door with green diagonal panel. On the south side there is an entrance to the choir that has a round-arched square divided extent with a round-arched single door with green diagonal set panel. Here there is a wooden fight for disabled people. The cross arm is also fitted with two entrances. One faces north and has a straight-cut square part with an escalated opening and a stinged door with a green diagonal panel. A staircase of limestone leads up to the door. The second door faces east and leads into the sacristy of the sacristy, and consists of a drawn knitwear single door with green diagonal panel.
The history supplemented in the 2006 inventory:
The Church Building
There is a tradition that wishes to claim that the oldest church was located in Baltarp, a few kilometres southeast of the present church, something which has never been confirmed. The age and original design of the church has not been determined, but is believed to belong to the 1200th century. According to a note from 1636 by Bishop Mirror, the church was consecrated in 1181 by Bishop Knut but at this time the bishop’s name was Kol, possibly the King Knut. A letter of donation from 1262 states that Ragvalder Tyko
