FINSKA KYRKAN Göran Josuae Adelcrantz; Lorentz Gottman; Olof Schwan ...
01/1648
Web Resource
Odprti dostop
Sakristia, Kor - Öster, Vapenhus - Norr
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är ...enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
The Finnish Church is oriented in an east-west direction with a straight completed choir to the east and has an entrance to the west and one to the north. The church is one-nave. An extension to the north contains a sacristy and a small chapel. The church has a brick frame.
The facade of the church has an ocher colored plaster and a black painted plinth. The windows with wooden arches and leaded glass sit high up in shallow, straight finished niches extending from the ground and almost up to the cornice. The high window placement is derived from the original function as a ball house. The relatively steep saddle roof is clad with a single-nave clay brick and is crowned in the middle of the nock by a cross. To the north is a low two-storey extension, with one of the corners being rounded off in a characteristic way for the 1700s. The roof is bare and sheet-covered and the wooden arches of the windows are small-cleared.
FINSKA KYRKAN Göran Josuae Adelcrantz; Lorentz Gottman; Olof Schwan ...
01/1648
Web Resource
Odprti dostop
Sakristia, Kor - Öster, Vapenhus - Norr
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är ...enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
The Finnish Church is oriented in an east-west direction with a straight completed choir to the east and has an entrance to the west and one to the north. The church is one-nave. An extension to the north contains a sacristy and a small chapel. The church has a brick frame.
The facade of the church has an ocher colored plaster and a black painted plinth. The windows with wooden arches and leaded glass sit high up in shallow, straight finished niches extending from the ground and almost up to the cornice. The high window placement is derived from the original function as a ball house. The relatively steep saddle roof is clad with a single-nave clay brick and is crowned in the middle of the nock by a cross. To the north is a low two-storey extension, with one of the corners being rounded off in a characteristic way for the 1700s. The roof is bare and sheet-covered and the wooden arches of the windows are small-cleared.
STALA KYRKA Frans Gustaf Abraham Dahl; Arthur Brattberg; C O Svensson ...
01/1876
Web Resource
Odprti dostop
Sakristia - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Öster
Sadeltak, Spira, Sadeltak, Torntak
Bohusläns museums historik vid inventering ...2002-2005:
STALA har haft kyrka sedan medeltiden. Den äldsta kyrkan av sten ersattes av en ny 1646. När denna under 1800-talet befanns för liten planerades för ett nytt kyrkobygge, som genomfördes 1876-78. Den gamla kyrkan revs. Den nya kyrkan placerades på en muromgärdad utvidgning av kyrkogården, ca 35 meter öster om sin föregångare. Byggmästare var Lars Herman Svensson Arvidsson, Torpa i Västergötland. Ritningarna var utförda av S Andersson i Uddevalla, och har en påtaglig likhet med Lane- Ryrs kyrka, byggd något år tidigare.
Senare renoveringar och reparationer har medfört mindre ändringar, bl a har takmaterialen ändrats under åren, från spån till plåt och nu senast till tegel. 1949 skedde en renovering under ledning av Uddevallaarkitekten Arthur Brattberg, då bl a bänkarna byggdes om, och 1989 byggdes rum under läktaren.
Sakristia - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Öster
Sadeltak, Spira, Sadeltak, Torntak
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
STALA har haft kyrka sedan medeltiden. Den äldsta kyrkan av sten ersattes av en ny 1646. När denna under 1800-talet befanns för liten planerades för ett nytt kyrkobygge, som genomfördes 1876-78. Den gamla kyrkan revs. Den nya kyrkan placerades på en muromgärdad utvidgning av kyrkogården, ca 35 meter öster om sin föregångare. Byggmästare var Lars Herman Svensson Arvidsson, Torpa i Västergötland. Ritningarna var utförda av S Andersson i Uddevalla, och har en påtaglig likhet med Lane- Ryrs kyrka, byggd något år tidigare.
Senare renoveringar och reparationer har medfört mindre ändringar, bl a har takmaterialen ändrats under åren, från spån till plåt och nu senast till tegel. 1949 skedde en renovering under ledning av Uddevallaarkitekten Arthur Brattberg, då bl a bänkarna byggdes om, och 1989 byggdes rum under läktaren.
Sakristia - East, Kor - Polygonal Cross Leap, Sakristia - East, Torn - West, Torn - West, Kor - Straight, Kor - East
Sadeltak, Spira, Sadeltak, Torntak
STALA KYRKA Frans Gustaf Abraham Dahl; Arthur Brattberg; C O Svensson ...
01/1876
Web Resource
Odprti dostop
Sakristia - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Öster
Sadeltak, Spira, Sadeltak, Torntak
Bohusläns museums historik vid inventering ...2002-2005:
STALA har haft kyrka sedan medeltiden. Den äldsta kyrkan av sten ersattes av en ny 1646. När denna under 1800-talet befanns för liten planerades för ett nytt kyrkobygge, som genomfördes 1876-78. Den gamla kyrkan revs. Den nya kyrkan placerades på en muromgärdad utvidgning av kyrkogården, ca 35 meter öster om sin föregångare. Byggmästare var Lars Herman Svensson Arvidsson, Torpa i Västergötland. Ritningarna var utförda av S Andersson i Uddevalla, och har en påtaglig likhet med Lane- Ryrs kyrka, byggd något år tidigare.
Senare renoveringar och reparationer har medfört mindre ändringar, bl a har takmaterialen ändrats under åren, från spån till plåt och nu senast till tegel. 1949 skedde en renovering under ledning av Uddevallaarkitekten Arthur Brattberg, då bl a bänkarna byggdes om, och 1989 byggdes rum under läktaren.
Sakristia - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Öster
Sadeltak, Spira, Sadeltak, Torntak
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
STALA har haft kyrka sedan medeltiden. Den äldsta kyrkan av sten ersattes av en ny 1646. När denna under 1800-talet befanns för liten planerades för ett nytt kyrkobygge, som genomfördes 1876-78. Den gamla kyrkan revs. Den nya kyrkan placerades på en muromgärdad utvidgning av kyrkogården, ca 35 meter öster om sin föregångare. Byggmästare var Lars Herman Svensson Arvidsson, Torpa i Västergötland. Ritningarna var utförda av S Andersson i Uddevalla, och har en påtaglig likhet med Lane- Ryrs kyrka, byggd något år tidigare.
Senare renoveringar och reparationer har medfört mindre ändringar, bl a har takmaterialen ändrats under åren, från spån till plåt och nu senast till tegel. 1949 skedde en renovering under ledning av Uddevallaarkitekten Arthur Brattberg, då bl a bänkarna byggdes om, och 1989 byggdes rum under läktaren.
Sakristia - East, Kor - Polygonal Cross Leap, Sakristia - East, Torn - West, Torn - West, Kor - Straight, Kor - East
Sadeltak, Spira, Sadeltak, Torntak
