ÖJA KYRKA Markus Hebel; Göran Josuae Adelcrantz; Carl Gustaf Blom-Carlsson ...
01/1100
Web Resource
Odprti dostop
Sadeltak, Sadeltak
ÖVERSIKT Öja kyrka består av ett enskeppigt rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som markeras i fasad genom att gavelfasadens avslut är lägre och kupolformad. ...Markeringen flankeras av gravkoret i sydost och sakristians utbyggnad i nordväst.
TAK Taket på långhuset är ett flackt sadeltak. Det utskjutande gavelpartiet i öster har svängt takfall. Sakristian och gravkoret täcks av huvar med brutna, svängda takfall. Tornet kröns av en kupoltäckt öppen lanternin. Ett smäckert svartmålat smidesräcke är uppsatt på tornet. Långhusets takfall, sakristian och koret är täckta med skivtäckt svartmålad järnplåt i småformat och tornets lanternintak har kopparplåt. Övriga takfall är täckta med nyare svartmålad plåt. Plåtavtäckningar finns även på fasadernas bröstningar. Sakristian, gravkoret och tornet kröns av en förgylld kula och ett förgyllt kors, tornets dock något enklare i utförandet. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör i svart kulör.
FASAD Sockeln är murad av grå granit. Fasaderna är slätputsade med kvaderrustik på sockelvåningen, tornets nedre del, sakristian och gravkoret. Takfotslisterna är profilerade och avfärgade i vitt. Även portalerna, tornets hörnkedjor och dekorationer ovanför vissa fönsteröppningar är vita. Tornet har en konsolfris, utformad med dekorativa voluter. Fasaderna är i övrigt avfärgade i ljust gul kulör. Ovanför västra portalen är en minnestavla över kyrkans byggnation. Södra och norra fasaderna är utförda med mittrisaliter med gavelfrontoner. Tornets lanternin är åttasidig och är panelad, med vitmålat trä.
FÖNSTER Fönsteröppningarna i långhuset, tornet och sakristian är rundbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av svartmålad järnplåt i småformat. Fönstren har rundbågformig överdel. De enkla ytterbågarna av trä är indelade i små rutor med blyspröjs. Bågarna och karmarna är målade i svart kulör.
Korfönstret i öster är försatt.
Gravkorets södra fasad har ett rakt fönster och dess östra ett rundbågeformat, båda med blyspröjsade bågar.
Cirkulära fönster sitter i de båda mittrisaliternas gavelpartier och i tornets norra och södra fasad på andra våningen. På tornets klockvåning är ljudluckor med sidostycken av trä i varje väderstreck. Även tornlanterninen har rundbågiga träluckor.
PORTAR Kyrkans västentré har en portal med slätputsade pilastrar och segmentgavel dekorerad med ett slätt putsat kors. Släta mindre pilastrar flankerar porten och bär upp en rundbåge utförd i kvaderrustik som utgör fönsteromfattning för det halvcirkulära fönstret.
Kyrkans södra entré har en vitmålad portal med pilastrar och voluter. Över portalen ansluter den i puts profilerade halvcirkulära fönsteromfattningen.
Dörrarna är grönmålade pardörrar med ramverk och fyllningar.
Sadeltak, Sadeltak
REVIEW The Öja Church consists of a one-nave rectangular longhouse with a straight finished choir to the east, marked in facade by the lower and dome-shaped end of the gable facade. The marquee is flanked by the burial choir in the southeast and the expansion of the sacristy in the northwest.
TAK The roof of the longhouse is a flat saddle roof. The protruding gable section to the east has swung roof falls. The sacristy and the grave choir are covered by hooves with broken, swung roof falls. The tower is crowned by a dome-covered open lanternin. A cracky black painted forging railing is set on the tower. The roof fall of the long house, the sacristy and the choir are covered with a small-format black painted iron sheet and the roof of the tower has a copper plate. Other rooftops are covered with newer black painted sheet. Sheet metal unveils are also found on the façades' breasts. The sacristy, the grave choir and the tower are crowned by a gilded bullet and a gilded cross, the tower’s however slightly simpler in its execution. All roof falls are fitted with a grip and a tailpipe in a black bulb.
FASAD The pedestal is walled by grey granite. The facades are smooth-trimmed with a square of the plinth floor, the lower part of the tower, the sacristy and the tomb. The roof bats are profiled and stripped in white. Also the portals, the corner chains of the tower and decorations above some window openings are white. The tower has a console frieze, designed with decorative volutes. The façades are otherwise decolorized in bright yellow marble. Above the western portal is a memorial plaque over the church construction. The southern and northern facades are made with mittrisalites with gable fronons. The tower lanternin is eight-sided and is panelled, with white painted wood.
LIST The window openings in the longhouse, tower and sacristy are round-arched with smooth-trimmed sneaks and sunbenches made of black painted iron sheet in small format. The windows have a circular upper. The simple wooden arches are divided into small squares with lead seeds. The arches and arms are painted in black choir.
The cross window to the east is set.
The southern facade of the grave choir has a straight window and its east a round-arched format, both with lead-cleared arches.
Circular windows sit in the gable parts of the two middle sections and in the north and south facade of the tower on the second floor. On the bell floor of the tower are sound hatches with wooden side pieces in each weathering. The tower lantern also has round-arched wooden lids.
PORTAR The west entrance of the church has a portal with smooth-trimmed pilasters and segmental gable decorated with a smooth trimmed cross. Smooth smaller arrowers flank the gate and carry up a round arc made in square rustics that forms the window scope for the semi-circular window.
The south entrance of the church has a white painted portal with pilastrers and volutes. Over the portal it connects in the plaster profiled semicircular window scope.
The doors are green-painted pair doors with frameworks and fillings.
Gravkor - Söder, Gravkor - Söder, Kor - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rundat, Torn - Väster, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr
Sadeltak, Sadeltak
ÖVERSIKT Öja kyrka består av ett enskeppigt rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som markeras i fasad genom att gavelfasadens avslut är lägre och kupolformad. Markeringen flankeras av gravkoret i sydost och sakristians utbyggnad i nordväst.
TAK Taket på långhuset är ett flackt sadeltak. Det utskjutande gavelpartiet i öster har svängt takfall. Sakristian och gravkoret täcks av huvar med brutna, svängda takfall. Tornet kröns av en kupoltäckt öppen lanternin. Ett smäckert svartmålat smidesräcke är uppsatt på tornet. Långhusets takfall, sakristian och koret är täckta med skivtäckt svartmålad järnplåt i småformat och tornets lanternintak har kopparplåt. Övriga takfall är täckta med nyare svartmålad plåt. Plåtavtäckningar finns även på fasadernas bröstningar. Sakristian, gravkoret och tornet kröns av en förgylld kula och ett förgyllt kors, tornets dock något enklare i utförandet. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör i svart kulör.
FASAD Sockeln är murad av grå granit. Fasaderna är slätputsade med kvaderrustik på sockelvåningen, tornets nedre del, sakristian och gravkoret. Takfotslisterna är profilerade och avfärgade i vitt. Även portalerna, tornets hörnkedjor och dekorationer ovanför vissa fönsteröppningar är vita. Tornet har en konsolfris, utformad med dekorativa voluter. Fasaderna är i övrigt avfärgade i ljust gul kulör. Ovanför västra portalen är en minnestavla över kyrkans byggnation. Södra och norra fasaderna är utförda med mittrisaliter med gavelfrontoner. Tornets lanternin är åttasidig och är panelad, med vitmålat trä.
FÖNSTER Fönsteröppningarna i långhuset, tornet och sakristian är rundbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av svartmålad järnplåt i småformat. Fönstren har rundbågformig överdel. De enkla ytterbågarna av trä är indelade i små rutor med blyspröjs. Bågarna och karmarna är målade i svart kulör.
Korfönstret i öster är försatt.
Gravkorets södra fasad har ett rakt fönster och dess östra ett rundbågeformat, båda med blyspröjsade bågar.
Cirkulära fönster sitter i de båda mittrisaliternas gavelpartier och i tornets norra och södra fasad på andra våningen. På tornets klockvåning är ljudluckor med sidostycken av trä i varje väderstreck. Även tornlanterninen har rundbågiga träluckor.
PORTAR Kyrkans västentré har en portal med slätputsade pilastrar och segmentgavel dekorerad med ett slätt putsat kors. Släta mindre pilastrar flankerar porten och bär upp en rundbåge utförd i kvaderrustik som utgör fönsteromfattning för det halvcirkulära fönstret.
Kyrkans södra entré har en vitmålad portal med pilastrar och voluter. Över portalen ansluter den i puts profilerade halvcirkulära fönsteromfattningen.
Dörrarna är grönmålade pardörrar med ramverk och fyllningar.
ÖJA KYRKA Markus Hebel; Göran Josuae Adelcrantz; Carl Gustaf Blom-Carlsson ...
01/1100
Web Resource
Odprti dostop
Gravkor - Söder, Gravkor - Söder, Kor - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rundat, Torn - Väster, Kor - Smalare, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr
Sadeltak, Sadeltak
ÖVERSIKT Öja kyrka består ...av ett enskeppigt rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som markeras i fasad genom att gavelfasadens avslut är lägre och kupolformad. Markeringen flankeras av gravkoret i sydost och sakristians utbyggnad i nordväst.
TAK Taket på långhuset är ett flackt sadeltak. Det utskjutande gavelpartiet i öster har svängt takfall. Sakristian och gravkoret täcks av huvar med brutna, svängda takfall. Tornet kröns av en kupoltäckt öppen lanternin. Ett smäckert svartmålat smidesräcke är uppsatt på tornet. Långhusets takfall, sakristian och koret är täckta med skivtäckt svartmålad järnplåt i småformat och tornets lanternintak har kopparplåt. Övriga takfall är täckta med nyare svartmålad plåt. Plåtavtäckningar finns även på fasadernas bröstningar. Sakristian, gravkoret och tornet kröns av en förgylld kula och ett förgyllt kors, tornets dock något enklare i utförandet. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör i svart kulör.
FASAD Sockeln är murad av grå granit. Fasaderna är slätputsade med kvaderrustik på sockelvåningen, tornets nedre del, sakristian och gravkoret. Takfotslisterna är profilerade och avfärgade i vitt. Även portalerna, tornets hörnkedjor och dekorationer ovanför vissa fönsteröppningar är vita. Tornet har en konsolfris, utformad med dekorativa voluter. Fasaderna är i övrigt avfärgade i ljust gul kulör. Ovanför västra portalen är en minnestavla över kyrkans byggnation. Södra och norra fasaderna är utförda med mittrisaliter med gavelfrontoner. Tornets lanternin är åttasidig och är panelad, med vitmålat trä.
FÖNSTER Fönsteröppningarna i långhuset, tornet och sakristian är rundbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av svartmålad järnplåt i småformat. Fönstren har rundbågformig överdel. De enkla ytterbågarna av trä är indelade i små rutor med blyspröjs. Bågarna och karmarna är målade i svart kulör.
Korfönstret i öster är försatt.
Gravkorets södra fasad har ett rakt fönster och dess östra ett rundbågeformat, båda med blyspröjsade bågar.
Cirkulära fönster sitter i de båda mittrisaliternas gavelpartier och i tornets norra och södra fasad på andra våningen. På tornets klockvåning är ljudluckor med sidostycken av trä i varje väderstreck. Även tornlanterninen har rundbågiga träluckor.
PORTAR Kyrkans västentré har en portal med slätputsade pilastrar och segmentgavel dekorerad med ett slätt putsat kors. Släta mindre pilastrar flankerar porten och bär upp en rundbåge utförd i kvaderrustik som utgör fönsteromfattning för det halvcirkulära fönstret.
Kyrkans södra entré har en vitmålad portal med pilastrar och voluter. Över portalen ansluter den i puts profilerade halvcirkulära fönsteromfattningen.
Dörrarna är grönmålade pardörrar med ramverk och fyllningar.
Sadeltak, Sadeltak
ÖVERSIKT Öja kyrka består av ett enskeppigt rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster som markeras i fasad genom att gavelfasadens avslut är lägre och kupolformad. Markeringen flankeras av gravkoret i sydost och sakristians utbyggnad i nordväst.
TAK Taket på långhuset är ett flackt sadeltak. Det utskjutande gavelpartiet i öster har svängt takfall. Sakristian och gravkoret täcks av huvar med brutna, svängda takfall. Tornet kröns av en kupoltäckt öppen lanternin. Ett smäckert svartmålat smidesräcke är uppsatt på tornet. Långhusets takfall, sakristian och koret är täckta med skivtäckt svartmålad järnplåt i småformat och tornets lanternintak har kopparplåt. Övriga takfall är täckta med nyare svartmålad plåt. Plåtavtäckningar finns även på fasadernas bröstningar. Sakristian, gravkoret och tornet kröns av en förgylld kula och ett förgyllt kors, tornets dock något enklare i utförandet. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör i svart kulör.
FASAD Sockeln är murad av grå granit. Fasaderna är slätputsade med kvaderrustik på sockelvåningen, tornets nedre del, sakristian och gravkoret. Takfotslisterna är profilerade och avfärgade i vitt. Även portalerna, tornets hörnkedjor och dekorationer ovanför vissa fönsteröppningar är vita. Tornet har en konsolfris, utformad med dekorativa voluter. Fasaderna är i övrigt avfärgade i ljust gul kulör. Ovanför västra portalen är en minnestavla över kyrkans byggnation. Södra och norra fasaderna är utförda med mittrisaliter med gavelfrontoner. Tornets lanternin är åttasidig och är panelad, med vitmålat trä.
FÖNSTER Fönsteröppningarna i långhuset, tornet och sakristian är rundbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av svartmålad järnplåt i småformat. Fönstren har rundbågformig överdel. De enkla ytterbågarna av trä är indelade i små rutor med blyspröjs. Bågarna och karmarna är målade i svart kulör.
Korfönstret i öster är försatt.
Gravkorets södra fasad har ett rakt fönster och dess östra ett rundbågeformat, båda med blyspröjsade bågar.
Cirkulära fönster sitter i de båda mittrisaliternas gavelpartier och i tornets norra och södra fasad på andra våningen. På tornets klockvåning är ljudluckor med sidostycken av trä i varje väderstreck. Även tornlanterninen har rundbågiga träluckor.
PORTAR Kyrkans västentré har en portal med slätputsade pilastrar och segmentgavel dekorerad med ett slätt putsat kors. Släta mindre pilastrar flankerar porten och bär upp en rundbåge utförd i kvaderrustik som utgör fönsteromfattning för det halvcirkulära fönstret.
Kyrkans södra entré har en vitmålad portal med pilastrar och voluter. Över portalen ansluter den i puts profilerade halvcirkulära fönsteromfattningen.
Dörrarna är grönmålade pardörrar med ramverk och fyllningar.
Sadeltak, Sadeltak
REVIEW The Öja Church consists of a one-nave rectangular longhouse with a straight finished choir to the east, marked in facade by the lower and dome-shaped end of the gable facade. The marquee is flanked by the burial choir in the southeast and the expansion of the sacristy in the northwest.
TAK The roof of the longhouse is a flat saddle roof. The protruding gable section to the east has swung roof falls. The sacristy and the grave choir are covered by hooves with broken, swung roof falls. The tower is crowned by a dome-covered open lanternin. A cracky black painted forging railing is set on the tower. The roof fall of the long house, the sacristy and the choir are covered with a small-format black painted iron sheet and the roof of the tower has a copper plate. Other rooftops are covered with newer black painted sheet. Sheet metal unveils are also found on the façades' breasts. The sacristy, the grave choir and the tower are crowned by a gilded bullet and a gilded cross, the tower’s however slightly simpler in its execution. All roof falls are fitted with a grip and a tailpipe in a black bulb.
FASAD The pedestal is walled by grey granite. The facades are smooth-trimmed with a square of the plinth floor, the lower part of the tower, the sacristy and the tomb. The roof bats are profiled and stripped in white. Also the portals, the corner chains of the tower and decorations above some window openings are white. The tower has a console frieze, designed with decorative volutes. The façades are otherwise decolorized in bright yellow marble. Above the western portal is a memorial plaque over the church construction. The southern and northern facades are made with mittrisalites with gable fronons. The tower lanternin is eight-sided and is panelled, with white painted wood.
LIST The window openings in the longhouse, tower and sacristy are round-arched with smooth-trimmed sneaks and sunbenches made of black painted iron sheet in small format. The windows have a circular upper. The simple wooden arches are divided into small squares with lead seeds. The arches and arms are painted in black choir.
The cross window to the east is set.
The southern facade of the grave choir has a straight window and its east a round-arched format, both with lead-cleared arches.
Circular windows sit in the gable parts of the two middle sections and in the north and south facade of the tower on the second floor. On the bell floor of the tower are sound hatches with wooden side pieces in each weathering. The tower lantern also has round-arched wooden lids.
PORTAR The west entrance of the church has a portal with smooth-trimmed pilasters and segmental gable decorated with a smooth trimmed cross. Smooth smaller arrowers flank the gate and carry up a round arc made in square rustics that forms the window scope for the semi-circular window.
The south entrance of the church has a white painted portal with pilastrers and volutes. Over the portal it connects in the plaster profiled semicircular window scope.
The doors are green-painted pair doors with frameworks and fillings.
FINSKA KYRKAN Göran Josuae Adelcrantz; Lorentz Gottman; Olof Schwan ...
01/1648
Web Resource
Odprti dostop
Sakristia, Kor - Öster, Vapenhus - Norr
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är ...enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
The Finnish Church is oriented in an east-west direction with a straight completed choir to the east and has an entrance to the west and one to the north. The church is one-nave. An extension to the north contains a sacristy and a small chapel. The church has a brick frame.
The facade of the church has an ocher colored plaster and a black painted plinth. The windows with wooden arches and leaded glass sit high up in shallow, straight finished niches extending from the ground and almost up to the cornice. The high window placement is derived from the original function as a ball house. The relatively steep saddle roof is clad with a single-nave clay brick and is crowned in the middle of the nock by a cross. To the north is a low two-storey extension, with one of the corners being rounded off in a characteristic way for the 1700s. The roof is bare and sheet-covered and the wooden arches of the windows are small-cleared.
FINSKA KYRKAN Göran Josuae Adelcrantz; Lorentz Gottman; Olof Schwan ...
01/1648
Web Resource
Odprti dostop
Sakristia, Kor - Öster, Vapenhus - Norr
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är ...enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
Finska kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rakt avslutat kor i öster och har en ingång i väster och en i norr. Kyrkan är enskeppig. En tillbyggnad i norr innehåller bl a sakristia och ett litet kapell. Kyrkans har en stomme av tegel.
Kyrkans fasad har en ockrafärgad slätputs och en svartmålad sockel. Fönstren med träbågar och blyinfattat glas sitter högt upp i grunda, rakt avslutade nischer som sträcker sig från marken och nästan upp till taklisten. Den höga fönsterplaceringen härstammar från den ursprungliga funktionen som bollhus. Det relativt branta sadeltaket är klätt med enkupigt lertegel och kröns mitt på nocken av ett kors. I norr ligger en låg tvåvånig tillbyggnad där ett av hörnen är avrundat på ett för 1700-talet karaktäristiskt sätt. Taket är flackt och plåttäckt och fönstrens träbågar är småspröjsade.
Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 164853 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19 december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz (16681739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger i Gamla Stan, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d ä fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser.
År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovet för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken.
Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska.
1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 197475 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing.
Sadeltak, Sadeltak
The Finnish Church is oriented in an east-west direction with a straight completed choir to the east and has an entrance to the west and one to the north. The church is one-nave. An extension to the north contains a sacristy and a small chapel. The church has a brick frame.
The facade of the church has an ocher colored plaster and a black painted plinth. The windows with wooden arches and leaded glass sit high up in shallow, straight finished niches extending from the ground and almost up to the cornice. The high window placement is derived from the original function as a ball house. The relatively steep saddle roof is clad with a single-nave clay brick and is crowned in the middle of the nock by a cross. To the north is a low two-storey extension, with one of the corners being rounded off in a characteristic way for the 1700s. The roof is bare and sheet-covered and the wooden arches of the windows are small-cleared.
