Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder- Sadeltak, Pulpettak, Sadeltak- Vapenhuset har en tresprångig, rundbågig och putsad portal samt ...en ålderdomlig bräddörr med profilerad panel i fiskbensmönster, troligen från 1700-talet. Dess golv är täckt av tegel. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Porten till långhuset är en hög och smal, putsad tegelportal med en bräddörr med smidesband från 1915 års restaurering.
Skäfthammars kyrka restaurerades år 1915 efter ett förslag av arkitekten och sedermera riksantikvarien Sigurd Curman. Han skapade med sina restaureringar en ny antikvarisk praxis för hur kyrkor skulle hanteras. Curmans restaureringar handlade, som i Skäfthammar, ofta om att ta fram överkalkade medeltidsmålningar och konservera dem utan att förbättra eller måla i dem. I stället var hans syfte att skapa ett enhetligt kyrkorum med medeltida prägel. Senare tiders tillägg såsom predikstolar och altaruppsatser behandlades även de med stor varsamhet och ofta återställdes ursprungliga färgskikt.
Kyrkans inre har idag den prägel den fick vid Curmans restaurering 1915. Det är ett mycket stämningsfullt kyrkorum som präglas av den rika bemålningen på väggar och valv samt av den fasta inredningen i form av bänkkvarter, läktare, predikstol och altaruppsats från 1600- och 1700-talen med framtagen ursprungsfärg. Kyrkorummet täcks av höga, putsade tegelribbvalv, varav korvalvet och mittvalvet är stjärnvalv. Kalkmålningarna på väggar och valv är tillkomna först i slutet av 1500-talet, vilket bl.a. figurernas klädedräkter tyder på. Golvet är belagt med tegel. I korgolvet finns två äldre gravstenar från 1600-talets senare del. Två stora ljuskronor i mässing hänger över mittgången i långhuset.
Kyrkan ligger i direkt närhet till Gimo bruk som expanderade under 1600-talet. För att skaffa utrymme åt den växande bruksbefolkningen i kyrkan byggdes den s.k. smedsläktaren längs norra långhusväggen år 1682. Den är sammanbyggd med orgelläktaren i väster och har en läktarbarriär av barocktyp med färgstark marmorering i brunt, rött, blått och grått. Barriären indelas i mindre fält av pilastrar och pryds nertill av snidade ornament. Bänkinredningen, som har sitt ursprung i 1700-talet, är byggd i slutna kvarter och marmorerad i gråtoner. Predikstolen skänktes till kyrkan år 1754 av Louis de Geer, ägare till Gimo bruk, och är av utrymmesskäl placerad i korets sydöstra hörn. Den är tillverkad av bildhuggaren Olof Gerdman och har marmorerade ytor och förgyllda listverk och en rik barockornamentik. Altaruppsatsen är samtida med predikstolen. Den har en arkitektonisk uppbyggnad med kolonner som bär ett segmentbågsformat överstycke med förgyllda ornament. Altartavlan skänktes till kyrkan 1887 och är en kopia av Karl Blochs kommen till mig målad av Elisabeth Warling. Även altaret är i trä och hänger stilmässigt ihop med altaruppsatsen. Nummertavlan i koret är från 1754. Den har en marmorerad, ornerad ram och står på en marmoreringsmålad ställning.
Kyrkan införskaffade sin första orgel, byggd av Olof Schwan, år 1787. Den ersattes år 1893 av en ny orgel. Den nuvarande orgeln tillverkades 1950 av orgelbyggare Lindgren i Göteborg. Den är placerad bakom en gustaviansk orgelfasad, vilken dock inte tycks höra till Schwanorgeln från 1787. Den har troligen köpts från någon annan kyrka.
Kyrkans äldsta föremål är en romansk dopfunt i sandsten, placerad i västra delen av långhuset. Funten har en halvklotformig cuppa och en repstavsornerad vulst mellan cuppan och foten samt är försedd med uttömningshål. Den är tillverkad under 1100-talet eller 1200-talets början och är en av de äldsta i hela Uppland.
Sakristian har en järndörr klädd med hamrade plåtar. Sakristian är välvd med ett putsat och vitkalkat tunnvalv. Även väggarna är putsade och vitkalkade. Golvet täcks av tegelsten.- Långhusets fasader är mosaikartade med sina stora, olikfärgade stenblock i ojämna skift. Stenmurarna är fogade med brett utstrukna kalkbruksfogar. Vapenhuset och sakristians fasader är putsade och vitkalkade. Långhuset och koret har stora, rundbågiga fönsteröppningar med putsade och vitkalkade smygar och omfattningar. Det finns två fönster i söder, ett fönster över altaret i öster och ett gavelfönster mot väster. Däremot har det, ovanligt nog, aldrig funnits något fönster mot norr. Där är den slutna stenfasaden bevarad i orört skick. De yttre fönsterbågarna är gjorda av smidesjärn och innerbågarna är av trä. Östra korföntret är igenmurat på insidan men har kvar fönsterbågen utåt. Fönsterbänkarna är avtäckta med kopparplåt. Långhuset och vapenhuset har branta sadeltak täckta med tjärade spån. Sakristian har ett spåntäckt pulpettak och är försedd med hängränna och stuprör av koppar.- Skäfthammars kyrka står som en typisk representant för många uppländska sockenkyrkor. Det är en rektangulär salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan är byggd med skalmurar av gråsten. Vapenhus samt långhus och kor är välvda med teglribbvalv medan sakristian är försedd med ett tunnvalv. Kyrkans byggnadsår är inte närmare känt, men Ann Catherine Bonnier anför sydportalens höga och smala tegelomfattning i tre språng som stöd för uppfattningen att kyrkan är senmedeltida. Hon menar även att den tunnvälvda sakristian är äldre än kyrkan i övrigt. Den kan ha byggts till en tidigare träkyrka, såsom skett i flera andra upplandssocknar, under folkungatiden på 1200- eller 1300-talet.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
One hundred and one pig abscesses of different localisation were examined. Bacteria were re-covered from all abscesses. In 6’8 abscesses a mixed aerobic and anaerobic flora was found. In 22 abscesses ...solely aerobes and in 11 solely anaerobes were found. Gorynebaoterium pyogenes and Fuso-bacterium necrophorum were found in 61 and 45 abscesses, respectively. Hemagglutination litres of G. pyogenes strains were higher with pig erythrocytes than with sheep erythrocytes. Three of 4 isolates of Staphylococcus aureus produced enterotoxin type A.
Films kyrka Gerhard Meyer; Johan A Beckman; Olof Schwan
01/1200
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain ...Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Films kyrka Gerhard Meyer; Johan A Beckman; Olof Schwan
01/1200
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain ...Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Hökhuvuds kyrka Olof Gerdman; Olof Schwan; Nils Hammarberg ...
01/1200
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Vapenhus - Söder- Sadeltak, Sadeltak- Vapenhuset har golv av tegel lagt i fiskbensmönster. Dess väggar och valv är prydda med ...kalkmålningar som framställer scener ur bibeln och allegoriska historier. Förutom ett mindre målningsfragment i långhuset är vapenhusets målningar de enda kvarvarande av de kalkmålningar som tillkom på Gustav Vasas tid år 1534. Målningarna kalkades över på 1750-talet.
Långhuset är välvt med tegelribbvalv som är slagna samtidigt som kyrkan byggdes. Det mittersta långhusvalvet har den rikaste utformningen med avseende på valvribbornas mönster.
Kyrkorummet ger ett ljust och öppet intryck tack vare de stora fönsteröppningarna och de rena, vitkalkade valven och väggarna. Kyrkans inre fick sin nuvarande karaktär vid en stor restaurering som genomfördes 1936 under ledning av arkitekten Ärland Noréen med John Österlund som konservator. Då togs kalkmålningarna fram i vapenhuset och på en mindre del av långhusets västvägg. Golven lades om med tegel och nya, slutna bänkkvarter sattes in. Bänkarna är marmorerade i blå toner och efterliknar den typ av bänkar som var vanliga på 1700-talet. Vidare återställdes en äldre färgsättning på predikstolen som också flyttades till sin ursprungliga plats på norra långhusväggen. Även läktarbarriären och altarringen restaurerades. Restaureringen var ett försök att återge kyrkan en mer traditionell karaktär efter den restaurering som genomförts ganska hårdhänt på 1880-talet då bl.a. bänkinredningen från 1700-talet hade ersatts av öppna bänkar.
Orgelläktaren i väster byggdes 1780. På läktaren finns två orgelverk. Det äldsta från 1783 är byggt av orgelbyggarna Olof Schwan och Mathias Svalberg. Även orgelfasaden är från 1783. Bakom 1700-talsorgeln byggdes ett nytt orgelverk år 1936 av orgelbyggaren Nils Hammarberg från Göteborg.
Altaret är av vitputsat tegel. På det står ett välbevarat altarskåp tillverkat i Antwerpen i början av 1500-talet som är kyrkans främsta klenod. Predikstolen i barockstil med ljudtak, trappa och dörr är ursprungligen från 1690-talet men fick sin nuvarande form och färg vid en ombyggnad på 1750-talet som utfördes av bildhuggaren Olof Gerdman. I koret finns även två obelisker från 1936 som tidigare stod på bänkkvarterens främre hörn men som nu står uppställda på sidorna om altaret.
Nummertavlan i koret av snidat och förgyllt trä, stående på ett postament, tillkom på 1780-talet. Utöver altarskåpet finns flera medeltida skulpturer: ett triumfkrucifix från 1200-talet, som hänger på korets norra vägg, och ett Mariaskåp från mitten av 1400-talet, med en förgylld skulptur av Maria och Jesusbarnet. Vidare finns en dopfunt av kalksten från 1200-talet. Dess fot är dock en modern rekonstruktion från 1936. På södra korväggen hänger en tavla med en oljemålning av Hökhuvuds kyrkomiljö, målad 1850 av P. Wilh. Cedergren.
Kyrkan har två malmkronor från 1600- och 1700-talet som hänger i långhuset. Vidare finns flera ljusarmar och ljusplåtar av mässing från samma tid.
Sakristian täcks av ett valv med helstensribbor. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Järndörren till sakristian fick sitt utseende efter ett inbrott 1841.- Hökhuvuds kyrka är en typisk representant för de senmedeltida kyrkorna i Uppland. Den tornlösa salkyrkan uppfördes i sin helhet i slutet av 1400-talet med långhus, inneslutande även koret, sakristia och vapenhus. Troligen har den föregåtts av en äldre träkyrka på platsen. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i portaler och fönsteromfattningar. Kyrkan har branta sadeltak, täckta med tjärade spån. Takkonstruktion är bevarad i ursprungligt skick med takstolar av gotisk typ med saxkryss. Fasaderna är oputsade och består av kluven gråsten i skiftande storlek och färg samt har utstrukna kalkbruksfogar. Vapenhuset i söder har en flersprångig, putsad portomfattning. På västra långhusgaveln finns en klassicerande, putsad portomfattning från 1840-talet då en ny ingång togs upp. Kyrkan har stora, rundbågiga fönster med blyspröjsade fönsterbågar av järn som är målade i grönt. Innanfönstren är försedda med träbågar. Fönsteromfattningarna är slätputsade och vitkalkade och solbänkarna avtäckta med kopparplåt. Fönstren förstorades till sin nuvarande form år 1755. Det norra långhusfönstret tillkom först år 1843. Vapenhuset är försett med en ålderdomlig trädörr av breda plankor med bandgångjärn. Västra ingången har en grönmålad dubbeldörr i nyklassicistisk stil.- Hökhuvuds kyrka är en typisk representant för de senmedeltida kyrkorna i Uppland. Den tornlösa salkyrkan uppfördes i sin helhet i slutet av 1400-talet med långhus, inneslutande även koret, sakristia och vapenhus. Troligen har den föregåtts av en äldre träkyrka på platsen. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i portaler och fönsteromfattningar. Kyrkan har branta sadeltak, täckta med tjärade spån. Takkonstruktion är bevarad i ursprungligt skick med takstolar av gotisk typ med saxkryss.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Hökhuvuds kyrka Olof Gerdman; Olof Schwan; Nils Hammarberg ...
01/1200
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Vapenhus - Söder- Sadeltak, Sadeltak- Vapenhuset har golv av tegel lagt i fiskbensmönster. Dess väggar och valv är prydda med ...kalkmålningar som framställer scener ur bibeln och allegoriska historier. Förutom ett mindre målningsfragment i långhuset är vapenhusets målningar de enda kvarvarande av de kalkmålningar som tillkom på Gustav Vasas tid år 1534. Målningarna kalkades över på 1750-talet.
Långhuset är välvt med tegelribbvalv som är slagna samtidigt som kyrkan byggdes. Det mittersta långhusvalvet har den rikaste utformningen med avseende på valvribbornas mönster.
Kyrkorummet ger ett ljust och öppet intryck tack vare de stora fönsteröppningarna och de rena, vitkalkade valven och väggarna. Kyrkans inre fick sin nuvarande karaktär vid en stor restaurering som genomfördes 1936 under ledning av arkitekten Ärland Noréen med John Österlund som konservator. Då togs kalkmålningarna fram i vapenhuset och på en mindre del av långhusets västvägg. Golven lades om med tegel och nya, slutna bänkkvarter sattes in. Bänkarna är marmorerade i blå toner och efterliknar den typ av bänkar som var vanliga på 1700-talet. Vidare återställdes en äldre färgsättning på predikstolen som också flyttades till sin ursprungliga plats på norra långhusväggen. Även läktarbarriären och altarringen restaurerades. Restaureringen var ett försök att återge kyrkan en mer traditionell karaktär efter den restaurering som genomförts ganska hårdhänt på 1880-talet då bl.a. bänkinredningen från 1700-talet hade ersatts av öppna bänkar.
Orgelläktaren i väster byggdes 1780. På läktaren finns två orgelverk. Det äldsta från 1783 är byggt av orgelbyggarna Olof Schwan och Mathias Svalberg. Även orgelfasaden är från 1783. Bakom 1700-talsorgeln byggdes ett nytt orgelverk år 1936 av orgelbyggaren Nils Hammarberg från Göteborg.
Altaret är av vitputsat tegel. På det står ett välbevarat altarskåp tillverkat i Antwerpen i början av 1500-talet som är kyrkans främsta klenod. Predikstolen i barockstil med ljudtak, trappa och dörr är ursprungligen från 1690-talet men fick sin nuvarande form och färg vid en ombyggnad på 1750-talet som utfördes av bildhuggaren Olof Gerdman. I koret finns även två obelisker från 1936 som tidigare stod på bänkkvarterens främre hörn men som nu står uppställda på sidorna om altaret.
Nummertavlan i koret av snidat och förgyllt trä, stående på ett postament, tillkom på 1780-talet. Utöver altarskåpet finns flera medeltida skulpturer: ett triumfkrucifix från 1200-talet, som hänger på korets norra vägg, och ett Mariaskåp från mitten av 1400-talet, med en förgylld skulptur av Maria och Jesusbarnet. Vidare finns en dopfunt av kalksten från 1200-talet. Dess fot är dock en modern rekonstruktion från 1936. På södra korväggen hänger en tavla med en oljemålning av Hökhuvuds kyrkomiljö, målad 1850 av P. Wilh. Cedergren.
Kyrkan har två malmkronor från 1600- och 1700-talet som hänger i långhuset. Vidare finns flera ljusarmar och ljusplåtar av mässing från samma tid.
Sakristian täcks av ett valv med helstensribbor. Väggar och valv är putsade och vitkalkade. Järndörren till sakristian fick sitt utseende efter ett inbrott 1841.- Hökhuvuds kyrka är en typisk representant för de senmedeltida kyrkorna i Uppland. Den tornlösa salkyrkan uppfördes i sin helhet i slutet av 1400-talet med långhus, inneslutande även koret, sakristia och vapenhus. Troligen har den föregåtts av en äldre träkyrka på platsen. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i portaler och fönsteromfattningar. Kyrkan har branta sadeltak, täckta med tjärade spån. Takkonstruktion är bevarad i ursprungligt skick med takstolar av gotisk typ med saxkryss. Fasaderna är oputsade och består av kluven gråsten i skiftande storlek och färg samt har utstrukna kalkbruksfogar. Vapenhuset i söder har en flersprångig, putsad portomfattning. På västra långhusgaveln finns en klassicerande, putsad portomfattning från 1840-talet då en ny ingång togs upp. Kyrkan har stora, rundbågiga fönster med blyspröjsade fönsterbågar av järn som är målade i grönt. Innanfönstren är försedda med träbågar. Fönsteromfattningarna är slätputsade och vitkalkade och solbänkarna avtäckta med kopparplåt. Fönstren förstorades till sin nuvarande form år 1755. Det norra långhusfönstret tillkom först år 1843. Vapenhuset är försett med en ålderdomlig trädörr av breda plankor med bandgångjärn. Västra ingången har en grönmålad dubbeldörr i nyklassicistisk stil.- Hökhuvuds kyrka är en typisk representant för de senmedeltida kyrkorna i Uppland. Den tornlösa salkyrkan uppfördes i sin helhet i slutet av 1400-talet med långhus, inneslutande även koret, sakristia och vapenhus. Troligen har den föregåtts av en äldre träkyrka på platsen. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i portaler och fönsteromfattningar. Kyrkan har branta sadeltak, täckta med tjärade spån. Takkonstruktion är bevarad i ursprungligt skick med takstolar av gotisk typ med saxkryss.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Norrtälje kyrka Olof Schwan; Johan Fredrik Åbom; Erik Fant ...
01/1719
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Korsarm, Kor - Polygonalt- Mansardtak, Mansardtak- Kyrkorummet är ljust och öppet med vitkalkade väggar. Samtidigt som ...restaureringen innebar en återgång till 1700-talets kyrkorum är det moderna inslaget påfallande, genom det fritt stående placerade altarret men även genom detaljutföranden och materialval på många ställen. Korets sydöstra och nordöstra fönster togs upp och i öster skapades ett runt fönster. Vid läktaren togs ett fönster upp som satts igen 1940. Golven är grå kalkstensgolv i mittgången och koret. I korsarmen mot söder samt vid altaret röd kalksten. I bänkkvarteren golv täckta med tidstypiska korkplattor. Bänkarna är de bänkar som byggdes 1940 och nu laserade i en skarp rödorange lasyr med blå fyllningar och sitsar. På läktaren finns orgelfasaden i nygotisk stil kvar, målad i grå nyanser med riklig förgyllning. Orgelfasaden ritades av samme J F Åbom som ritat tornet och är byggd 1872. Orgeln har byggts om vid flera tillfällen, senast år 2001. I det nuvarande utförandet används elva ursprungliga stämmor, orgeln spelas med överföring från det sentida spelbordet i koret. Predikstolen som skänkts till kyrkan 1855 har återfått sin plats vid korets södra vägg och sin ursprungliga färgsättning i vitt med riklig förgyllning.
Det fristående altaret härstammar från 1968 års restaurering. Rolf Bergh har låtit tornets åttakantiga plan återkomma på flera ställen i interiören, ett av dem är altaravsatsen kantad av altarring och åtta ljushållare. Den öppna altarringen är av stål och har knäfall klädda i ljust skinn. Altarskivan av öländsk sandsten vilar på ett tungt fundament murat av markfunnen granit. Bakom altaret avtecknar sig en kors av stål.
Fönstren i kyrkorummet har glasmålningar med abstarkta mönster, i koret täcker de hela fönstren, i långhuset endast överstyckena. Som en påminnelse om Norrtäljes roll som sjöfartsstad finns inte mindre än tre votivskepp i kyrkan.
Tornet är den del av kyrkan som interiört har den tydligast sentida karaktären. Bjälklag av betong har ersatt träbjälklagen och delar som trappräcken i stålplåt och infattningen i betong kring spegeln i förrummet demonstrerar den sentida karaktären.- Långhuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensomfattning som är beläget det tidigare fanns ett vapenhus.
1854 stod det nuvarande tornet färdigt efter att ha diskuterats i omgångar sedan ombyggnaderna av kyrkan gjordes på 1770-talet. Ritningarna gjordes av arkitekten J F Åbom. Det karnisformade taket är ett formelement från 1700-talets rokoko som vid 1800-talets mitt återkom på många kyrkor.
År 1899 skedde nästa restaurering. Fönstren togs upp på höjden och fick den indelning de har idag. De försågs med smäckra järnbågar och i de fönster som inte senare ändrat form är det samma bågar som fortfarande finns kvar. Östra korfönstret förstorades till samma storlek som övriga fönster. Interiören genomgick stora förändringar med ny öppen bänkinredning målad i en för det sena 1800-talet typiskt mörkbrun kulör, förändringar av altaret och målning av väggarna och valv i medeltidsinspirerade mönster. Sakristian som var belägen mitt på den norra väggen revs och ersattes av en sakristia med ingång till kyrkan från koret. Den klassicistiska portalen vid södra ingången byggdes.
År 1940 gjordes på nytt en restaurering, ledd av Erik Fant. Restaureringen motiverades främst av sprickor i puts och murverk men man önskade också ta bort mycket av det som tillkommit 1899. Väggmålningarna putsades över, tre fönster i koret sattes igen, gjutjärnstrappor till läktaren togs bort, läktarfronten rätades ut, korgolvet höjdes och hela bänkinredningen byttes ut mot bänkar gjorda med 1773 års slutna bänkinredning som förebild. Bänkkvarteret är obrutet på norra sidan medan det finns en korsarm mot den södra ingången.
Kyrkan fick sin nuvarande utformning vid 1968 års restaurering enligt förslag av arkitekt Rolf Bergh. Arbetena var mycket omfattande och innefattade att grundförstärkning gjordes, all puts togs ned från murarna och takkonstruktionen gjordes om i sin helhet med takstolar av stål. Utvändigt putsades kyrkan om och fick sin nuvarande varmbruna ton. Taket byggdes upp med samma brutna form och takskiffret återanvändes. Den sakristia som byggts 1899 revs och ersattes av en större på samma plats.- Norrtälje fick stadsrättigheter år 1622 och snart därefter byggdes en stadskyrka i trä, Mariakyrkan. Kyrkan brann då staden härjades av ryska trupper 1719. 1724 påbörjades bygget av en ny kyrka av putsad natursten. Kyrkan uppfärdes på Mariakyrkans plats. Invigning skedde julen 1726. Den hade då ett lågt torn i väster och korsplan med vapenhus och sakristia symmetriskt placerade längs syd- resp norrsidorna. Taken var sadeltak täckta med tegel. Valven var av trä. Till inredningen skänkte drottning Ulrika Eleonora en altartavla av G E Schröder som fortfarande finns kvar, nu uppsatt på norra väggen. Bänkkvarteren var slutna, ett altare byggdes och en predikstol inköptes som suttit i Danvikens kyrka. Kyrkan byggdes med de begränsade resurser staden hade vid denna tid och ganska snart framkom brister. Redan omkring 1760 samlades medel för en ombyggnad men det skulle komma att dröja till 1773 innan arbetena kunde sättas igång. Det tresidigt avslutade koret och ett nytt brutet yttertak byggdes. Kyrkans yttermurar höjdes omkring 90 cm. Interiört byggdes läktaren, murades valvpelarna och slogs tre stjärnvalv av tegel. I koret byggdes altare, golv och bänkinredning.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Norrtälje kyrka Olof Schwan; Johan Fredrik Åbom; Erik Fant ...
01/1719
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Korsarm, Kor - Polygonalt- Mansardtak, Mansardtak- Kyrkorummet är ljust och öppet med vitkalkade väggar. Samtidigt som ...restaureringen innebar en återgång till 1700-talets kyrkorum är det moderna inslaget påfallande, genom det fritt stående placerade altarret men även genom detaljutföranden och materialval på många ställen. Korets sydöstra och nordöstra fönster togs upp och i öster skapades ett runt fönster. Vid läktaren togs ett fönster upp som satts igen 1940. Golven är grå kalkstensgolv i mittgången och koret. I korsarmen mot söder samt vid altaret röd kalksten. I bänkkvarteren golv täckta med tidstypiska korkplattor. Bänkarna är de bänkar som byggdes 1940 och nu laserade i en skarp rödorange lasyr med blå fyllningar och sitsar. På läktaren finns orgelfasaden i nygotisk stil kvar, målad i grå nyanser med riklig förgyllning. Orgelfasaden ritades av samme J F Åbom som ritat tornet och är byggd 1872. Orgeln har byggts om vid flera tillfällen, senast år 2001. I det nuvarande utförandet används elva ursprungliga stämmor, orgeln spelas med överföring från det sentida spelbordet i koret. Predikstolen som skänkts till kyrkan 1855 har återfått sin plats vid korets södra vägg och sin ursprungliga färgsättning i vitt med riklig förgyllning.
Det fristående altaret härstammar från 1968 års restaurering. Rolf Bergh har låtit tornets åttakantiga plan återkomma på flera ställen i interiören, ett av dem är altaravsatsen kantad av altarring och åtta ljushållare. Den öppna altarringen är av stål och har knäfall klädda i ljust skinn. Altarskivan av öländsk sandsten vilar på ett tungt fundament murat av markfunnen granit. Bakom altaret avtecknar sig en kors av stål.
Fönstren i kyrkorummet har glasmålningar med abstarkta mönster, i koret täcker de hela fönstren, i långhuset endast överstyckena. Som en påminnelse om Norrtäljes roll som sjöfartsstad finns inte mindre än tre votivskepp i kyrkan.
Tornet är den del av kyrkan som interiört har den tydligast sentida karaktären. Bjälklag av betong har ersatt träbjälklagen och delar som trappräcken i stålplåt och infattningen i betong kring spegeln i förrummet demonstrerar den sentida karaktären.- Långhuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensomfattning som är beläget det tidigare fanns ett vapenhus.
1854 stod det nuvarande tornet färdigt efter att ha diskuterats i omgångar sedan ombyggnaderna av kyrkan gjordes på 1770-talet. Ritningarna gjordes av arkitekten J F Åbom. Det karnisformade taket är ett formelement från 1700-talets rokoko som vid 1800-talets mitt återkom på många kyrkor.
År 1899 skedde nästa restaurering. Fönstren togs upp på höjden och fick den indelning de har idag. De försågs med smäckra järnbågar och i de fönster som inte senare ändrat form är det samma bågar som fortfarande finns kvar. Östra korfönstret förstorades till samma storlek som övriga fönster. Interiören genomgick stora förändringar med ny öppen bänkinredning målad i en för det sena 1800-talet typiskt mörkbrun kulör, förändringar av altaret och målning av väggarna och valv i medeltidsinspirerade mönster. Sakristian som var belägen mitt på den norra väggen revs och ersattes av en sakristia med ingång till kyrkan från koret. Den klassicistiska portalen vid södra ingången byggdes.
År 1940 gjordes på nytt en restaurering, ledd av Erik Fant. Restaureringen motiverades främst av sprickor i puts och murverk men man önskade också ta bort mycket av det som tillkommit 1899. Väggmålningarna putsades över, tre fönster i koret sattes igen, gjutjärnstrappor till läktaren togs bort, läktarfronten rätades ut, korgolvet höjdes och hela bänkinredningen byttes ut mot bänkar gjorda med 1773 års slutna bänkinredning som förebild. Bänkkvarteret är obrutet på norra sidan medan det finns en korsarm mot den södra ingången.
Kyrkan fick sin nuvarande utformning vid 1968 års restaurering enligt förslag av arkitekt Rolf Bergh. Arbetena var mycket omfattande och innefattade att grundförstärkning gjordes, all puts togs ned från murarna och takkonstruktionen gjordes om i sin helhet med takstolar av stål. Utvändigt putsades kyrkan om och fick sin nuvarande varmbruna ton. Taket byggdes upp med samma brutna form och takskiffret återanvändes. Den sakristia som byggts 1899 revs och ersattes av en större på samma plats.- Norrtälje fick stadsrättigheter år 1622 och snart därefter byggdes en stadskyrka i trä, Mariakyrkan. Kyrkan brann då staden härjades av ryska trupper 1719. 1724 påbörjades bygget av en ny kyrka av putsad natursten. Kyrkan uppfärdes på Mariakyrkans plats. Invigning skedde julen 1726. Den hade då ett lågt torn i väster och korsplan med vapenhus och sakristia symmetriskt placerade längs syd- resp norrsidorna. Taken var sadeltak täckta med tegel. Valven var av trä. Till inredningen skänkte drottning Ulrika Eleonora en altartavla av G E Schröder som fortfarande finns kvar, nu uppsatt på norra väggen. Bänkkvarteren var slutna, ett altare byggdes och en predikstol inköptes som suttit i Danvikens kyrka. Kyrkan byggdes med de begränsade resurser staden hade vid denna tid och ganska snart framkom brister. Redan omkring 1760 samlades medel för en ombyggnad men det skulle komma att dröja till 1773 innan arbetena kunde sättas igång. Det tresidigt avslutade koret och ett nytt brutet yttertak byggdes. Kyrkans yttermurar höjdes omkring 90 cm. Interiört byggdes läktaren, murades valvpelarna och slogs tre stjärnvalv av tegel. I koret byggdes altare, golv och bänkinredning.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Isolation of coxiella burnetii in Sweden Åkesson, Åke; Krauss, Hartmut; Thiele, H. Detlef ...
Scandinavian journal of infectious diseases,
1991, Letnik:
23, Številka:
2
Journal Article
Coxiella burnetii was isolated from sheep placentas, which had been collected from farms harbouring humans seropositive to the organism. The isolation of these bacteria is the final evidence that Q ...fever is a domestic disease in Sweden.
PDF
