This article takes its starting point in a recent tendency to include care for creation in the interpretation of diaconia as a ministry of the Christian church. Among those who argue for a renewed ...care for our neighbor and for the earth as our common home, we find such diverse Christian leaders as Pope Francis and the bishops of the Lutheran Church of Sweden. The article relates these arguments to a feminist discussion on the present crisis of welfare and care in the Western world. Both social care and ecological systems are exhausted in a system where care and reproductive work is subordinated to market oriented goals of growth and increased consumption. In order for the understanding of diaconia to integrate a responsibility not only in relation to needy human beings, but also to ecological systems that are under serious threat, the article argues for the importance of relating to this wider discussion on the crisis of care within feminist social theory. Feminist social theory may thus enrich theology in order to guard social care as a basic aspect of a global eco-system.
I dette essay blir artikkelsamlingen Reformasjonen i nytt lys (2017) vurdert og kritisert. Samlingen omhandler tysk reformasjon og motreformasjonen. Opplegget blir for smalt både geografisk og ...teologisk. Frankrike og England burde vært trukket inn. I den teologiske analysen mangler forholdet mellom reformasjonen og senmiddelalderens filosofi (occamisme og nominalisme). Perspektivet er så vel kirkehistorisk som ide- og kulturhistorisk. Verdifullt er det at reformasjonens kulturelle og folkelige uttrykk og virkninger i Norge tas opp, og også at møtet mellom kirkelig diakoni og den moderne velferdsstaten drøftes.
Artikeln undersöker hur diakoner inom kyrkan kom att få en central roll i att snabbt omstrukturera kyrkans arbete för att möta den grupp som också skulle komma att bli den mest utsatta gruppen i ...covid-19-pandemin, nämligende äldre. Genom intervjuer med fyra diakoner under våren 2020 analyserashur de på ett mycket självständigt sätt ställde om sitt arbete utifrån de riktlinjer som kom. På detta sätt kunde de hantera covid-19-pandemin som ett ”heterogent element” och fortsätta erbjuda stöd och omsorg till de gruppersom vänder sig till kyrkan. I artikeln argumenteras för att denna omställning byggde på att diakonerna redan innan pandemin såg sig och kyrkan som ett skyddsnät i kris och oro, när övriga samhället stänger ner eller inte lyckaserbjuda stöd till sårbara grupper.
The article examines how deacons within the Church came to play a central role in quickly restructuring the Church work to meet the group that would also become the most vulnerable group in the covid-19 pandemic, namelythe elderly. Through interviews with four deacons in the spring of 2020, it isanalyzed how the deacons in a very independent way changed their work based on the guidelines that came. In this way, they were able to handle the covid-19 pandemic as a “heterogeneous element” and continue to offer supportand care to the groups that turn to the Church. The article argues that this change was based on the fact that even before the pandemic, the deacons saw themselves and the Church as a safety net in times of crisis, when the rest of society shuts down or fails to offer their support to vulnerable groups.
Ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan Leo Sandberg, Elinn; Panican, Alexandru
Socialvetenskaplig tidskrift,
2022, Letnik:
29, Številka:
1
Journal Article
Recenzirano
Förändringar i det svenska välfärdssamhället har devalverat ersättningsnivåer för ekonomiskt bistånd. Mottagare av ekonomiskt bistånd söker även ekonomisk hjälp från Svenska kyrkan. Diakonerna ...arbetar med ekonomisk hjälp, trots att kyrkan saknar nationella riktlinjer för hur och till vem hjälpen förmedlas. Forskningen om kyrkans hjälpverksamhet är sparsmakad, och det finns ingen forskning utifrån brukarperspektiv, en kunskapsbrist som artikeln avser att minska. Empirin bygger på intervjuer med nio personer som tar emot ekonomiskt bistånd och som dessutom söker ekonomisk hjälp från kyrkan. I fokus är anledningar att söka ekonomisk hjälp samt brukarnas framställning av interaktionen med diakonerna. Intervjupersonerna uppger tre skäl till att brukarna vänder sig till kyrkan: (i) försämrat stöd från socialtjänsten, (ii) lättillgängligt ansökningsförfarande hos kyrkan och (iii) möjlighet att dölja den ekonomiska hjälpen för socialtjänsten. Interaktionen med diakonerna präglas enligt brukarna av en stark samhörighet mellan dem och diakonerna. Brukarna använder oväntat en instrumentell logik i interaktionen med diakonerna för att få ansökan beviljad, samtidigt som de kritiserar myndigheterna för samma logik. Detta benämns den instrumentella paradoxen i artikeln.
När covid-19-pandemin nådde Sverige kom civilsamhällesorganisationer och deras verksamheter att påverkas i varierande grad liksom övriga samhället. I denna artikel undersöks hur tre olika ...civilsamhällesorganisationer – kyrkans diakonverksamhet, kvinnojourer och verksamheter som stödjer hemlösa – påverkades av pandemin. Syftet är att beskriva och undersöka vilket så kallat återstabiliserande arbete verksamhetsföreträdare inom tre olika civilsamhällesverksamheter gjorde under den pågående pandemin. Detta har gjorts genom att från mars 2020 följa, genom korta telefonintervjuer, fjorton olika civilsamhällesorganisationer som är verksamma på olika platser i södra Sverige. Genom termen återstabiliserande arbete analyseras verksamhetsföreträdarnas arbete för att trots begränsningar av verksamheterna ändå fortsätta att upprätthålla det sociala arbetet. Alltså en form av harmonisering mellan å ena sidan de riktlinjer och risker som pandemin skapade, å andra sidan det fortsatta sociala behovet av hjälp, stöd och omvårdnad.
PDF
