This paper uses a data base covering the universe of French firms for the period 1990–2007 to provide a forensic account of the role of individual firms in generating aggregate fluctuations. We set ...up a simple multisector model of heterogeneous firms selling to multiple markets to motivate a theoretically founded decomposition of firms' annual sales growth rate into different components. We find that the firm-specific component contributes substantially to aggregate sales volatility, mattering about as much as the components capturing shocks that are common across firms within a sector or country. We then decompose the firm-specific component to provide evidence on two mechanisms that generate aggregate fluctuations from microeconomic shocks highlighted in the recent literature: (i) when the firm size distribution is fat-tailed, idiosyncratic shocks to large firms directly contribute to aggregate fluctuations, and (ii) aggregate fluctuations can arise from idiosyncratic shocks due to input—output linkages across the economy. Firm linkages are approximately three times as important as the direct effect of firm shocks in driving aggregate fluctuations.
Det krävs tydligare riktlinjer för finanspolitikens användning som stabilise ringspolitiskt medel. Den explicita uppgiften bör vara att understödja penning politiken så att den inte behöver bli ...extrem. Vid negativa utbudsstörningar bör finanspolitiken också spela en försäkringsroll för låginkomsttagare och motverka negativa långsiktseffekter på sysselsättningen. Diskretionär finanspolitik bör kompletteras med starkare automatiska stabilisatorer i form av statsbidrag till kommunerna som regelmässigt varierar med konjunkturen och en konjunkturberoende arbetslöshetsförsäkring. Halvautomatiska stabilisatorer, tex förberedda transfereringar eller skatterabatter till hushållen, bör skapas. Finanspolitiska rådets uppdrag borde vidgas till att även ge rekommendationer ex ante om åtgärder för att stabilisera konjunkturen.
Depuis les années 1980, la finance s'est développée dans le monde entier. Elle n'a pas eu d'effet favorable sur la croissance à long terme, ni sur la stabilité économique. Car la finance est loin des ...vertus qui lui sont prêtées : efficience et transparence. C'est une imbrication de réseaux complexes et opaques constituant des systèmes dynamiques.Ces systèmes propagent les chocs selon une logique de momentum produite par l'interaction de l'endettement et du mouvement des prix des actifs. Son expression macroéconomique est le cycle financier. Dans cette dynamique l'opacité du système nourrit les vulnérabilités financières qui demeurent cachées dans la phase euphorique et qui se révèlent après le retournement. La crise est donc endogène au cycle financier.Le cycle financier a un impact macroéconomique considérable à travers l'accélérateur financier, tant sur l'offre productive que sur la demande effective. Selon l'ampleur de l'endettement, puis du désendettement au sein du cycle, une multiplicité d'équilibres est possible. Certains d'entre eux sont qualifiés de « stagnation séculaire ». Classification JEL : E32, E44.
Cet article est consacré aux liens entre la finance et les performances macroéconomiques. Il étudie en particulier la distinction entre les effets de court terme, associés au cycle et aux crises ...économiques, et ceux de long terme, associés à la croissance économique. Après une présentation des résultats récents sur ces deux différents effets, les auteurs montrent comment la notion d'hystérèse permet de les analyser conjointement. Ils montrent en particulier que si une forte croissance financière s'accompagne généralement d'une croissance économique plus forte au cours d'un cycle économique, elle réduit la croissance au cours des cycles suivants en raison d'effets d'hystérèse. Classification JEL : E10, E32, G00, O40.
I den här studien beräknas de finanspolitiska BNP- och arbetslöshetsmultiplikatorerna för sju olika finanspolitiska instrument med hjälp av allmänjämviktsmodellen SELMA. De framräknade ...multiplikatorerna jämförs också med resultat från den akademiska litteraturen. Vidare undersöks vilken roll den penningpolitiska responsen spelar för multiplikatorernas storlek. Multiplikatorerna beräknas för ettårig respektive tvåårig finanspolitisk stimulans.
I denna artikel analyseras inflations- och löneförväntningarna i Prospera-enkäten ur ett prognosperspektiv. Resultaten indikerar att alla grupper i enkäten förefaller att på samtliga ...prognoshorisonter systematiskt ha överskattat inflationsutfallen. Löneförväntningarna verkar å andra sidan i viss utsträckning ha underskattat utfallen i lönetillväxt, åtminstone på den kortaste prognoshorisonten. Det finns även indikationer på att såväl inflations- som löneförväntningarna inte är effektiva ur ett prognoshänseende. Sammantaget förefaller det som om förväntningarna i Prospera-enkäten har vissa brister rörande väntevärdesriktighet och prognoseffektivitet. Beträffande prognosprecision kan det noteras att penningmarknadsaktörerna är den mest träffsäkra gruppen när det gäller inflationsförväntningarna medan arbetstagarorganisationerna har högst prognosprecision på ett- och tvåårshorisonten rörande löneförväntningarna.
Samandrag Kongen oppheva i 1618 forbodet mot sagbruksdrift på kongens grunn. Etter dette utvikla sagbruksdrifta i Midt-Norge (Trøndelag, Nordmøre og Romsdal) seg i løpet av få år til å bli det ...området i Norge med størst sagbordproduksjon. Fordi tidlegare studiar av sagbruksdrifta i Trøndelag ikkje har analysert produksjonstala, er omfanget av produksjonen ikkje tidlegare dokumentert. Trøndelag var ein utkant i sagbruksnæringa og dermed sårbar for konjunktursvingingar. Analysar av produksjonen avdekker desse konjunktursvingingane, som er viktige for å forstå utviklinga.Tidlegare analysar har basert seg på stikkprøvar omtrent kvart tiande år av talet på sager og kven som var sageigarar. Denne artikkelen utnyttar derimot heile datamaterialet om sagbruksdrifta i Trøndelag for perioden 1610–1663, slik ein finn det i lensrekneskapane. Artikkelen viser at datagrunnlaget i tidlegare analysar var altfor spinkelt til å dra generelle konklusjonar.Som eksempel kan nemnast at analysar av produksjonen gir andre svar på kven som var dei viktigaste sageigarane, enn ei opprekning av kor mange sager den enkelte sageigaren hadde. Vidare at parten bondesager ikkje gjekk ned fordi bøndene vart pressa ut av næringa, men som følgje av at bøndene stort sett hadde små sager med dårleg økonomi, og dermed ikkje tolte sterkare skattlegging og dårlege konjunkturar.
Sverige har under coronapandemin genomgått en av sina största ekonomiska kriser sedan andra världskriget. När världens länder började öppna upp sina ekonomier efter pandemin följde nästa stora ...ekonomiska chock när Ryssland invaderade Ukraina. Dessa omständigheter gör det angeläget att öka vår förståelse för hur en effektiv strukturomvandling i samband med ekonomiska kriser kan åstadkommas. I en ESO-rapport undersöker vi teoretiskt och empiriskt hur strukturomvandlingen i det svenska näringslivet har sett ut i samband med tidigare ekonomiska kriser. I denna artikel beskriver vi de resultat från rapporten som vi bedömer kan vara av värde när olika reformer diskuteras för att hantera den annalkande lågkonjunkturen.
PDF
