I den här artikeln riktar vi uppmärksamhet mot uttrycket matematisera, myntat av matematikdidaktikern Hans Freudenthal och ofta använt i beskrivningar av förskolebarns matematiklärande. I artikeln ...problematiseras Freudenthals matematikdidaktiska ansats med fokus på hur matematisera framträder i undervisning där lek har en central roll. Mer explicit studeras hur form och innehåll i tre lekaktiviteter (94 videoinspelade observationer) tillsammans med barns och förskollärares ageranden möjliggör matematiserande utan att lekens ursprungliga värden förringas utan snarare vidgas eller fördjupas. Resultaten visar att undervisning som möjliggör matematiserande är en didaktisk utmaning där barns agency i lekaktiviteten, deras kunskaper om lekens struktur samt deras tidigare matematikkunskaper framstår som kritiskt. Pedagogiska implikationer är vikten av barns frihet att ta initiativ till att undersöka och använda matematik som är relevant för leken samt hur förskollärarens aktiva deltagande i leken främjar barnens agency.
Barns lek i modern barndom Delblanc, Åsa; Wernholm, Marina
Barn,
2023, Letnik:
41, Številka:
1
Journal Article
Recenzirano
Odprti dostop
Det finns i samhället en romantiserad bild av lek och barndom. I denna essä problematiseras bilden av den romantiska leken och vi argumenterar för ett nytt sätt att förstå barns lek ...där samtidskontexten och omvärlden har en stor betydelse.
A romanticized ideal of play and childhood appears to be common today. This essay problematizes this romanticized picture of play and argues for a new way of understanding children’s play where the contemporary context and the sociocultural environment are of significant importance.
Lek har länge varit, och är fortfarande, en central aspekt i fritidshemmets verksamhet. Barns lekande framstår i sammanhanget som något oantastligt och som otacksamt att kritisera. Med en ...diskursanalytisk ansats belyser artikeln hur talet om lek i utbildningspolitiska styr- och policydokument legitimerar en viss skildring av samtidens fritidshem och undersöker hur forskning om fritidshem använder begreppet lek. Analysen belyser hur det vetenskapliga talet om lek på ett alltför oproblematiserat sätt reproducerar begreppsanvändningen som har påvisats i fritidshemmens verksamhet genom tidigare empiriska studier. I denna reproduktion används tal om lek för att iscensätta olika element i fritidshemsverksamhet på sätt som passar såväl traditionella fritidshemsideal som rådande utbildningspolitiska idéer. Framträdande i detta är den allsidiga funktion i talet om lek som används för att legitimera andra företeelser, exempelvis lärande och professionalism. Det tacksamma begreppet lek möjliggör därigenom vetenskapliga skildringar av fritidshemmet som den institution utbildningspolitiska intressen efterfrågar idag. Tal om lek – en diskursiv universallösning användbar till det mesta.
Läroplanens krav på att förskolans innehåll och arbetssätt skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att förskolans didaktiska verktyg behöver få stöd av forskning. Då lek har ...en central plats i förskolan kan en utveckling av ett lekfullt verktyg som dockor vara motiverat. Därför syftar denna studie till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan. En systematisk granskning har genomförts av 29 vetenskapliga artiklar. Fyra områden med möjligheter för dockor som didaktiskt verktyg identifieras, förskolebarns sociala kompetens, kommunikation, ämneslärande och barns lek. Vidare framkom två områden med utmaningar, pedagogiska och kontextuella, relaterat till dockor som didaktiskt verktyg. Diskussionen berör både möjligheterna och utmaningarna med dockor som didaktiskt verktyg. Dockor konstateras ha en potential som didaktiskt verktyg i förskolan.
The curriculum requirement that the teaching in preschools is based on science and proven experience entails the pedagogical tools of preschools to have a base in research. As play is a central part of the curriculum in preschool, a development of the playful tool of puppets can be motivated. Therefore, this study aims to scrutinize research on the possibilities and challenges with puppets as pedagogical tool in preschool. A systematic review has been conducted of 29 scientific articles. Four areas with opportunities for puppets as pedagogical tool is identified, preschool children’s social skills, communication, subject learning, and play. Furthermore, two areas with challenges, pedagogical and contextual, related to puppets as a pedagogical tool are identified. The discussion highlights both the opportunities and the challenges with puppets as pedagogical tool. Puppets are found to have a potential as a didactic tool in preschool.
Fokus i denna artikel är mötet mellan lekens öppenhet och undervisningens målorientering i förskolan. Studiens syfte var att, med utgångspunkt i 62 videodokumentationer där förskollärare deltar i ...barns lek, visa hur målorientering kan konstitueras i lek och vad som då sker med leken i förhållande till barnens intentioner. Resultaten visar att målorienterade processer kan integreras i lek utan att lekens intentioner förändras. Resultaten visar också att målorienterade processer kan driva leken framåt när förskollärare möjliggör för barn att utveckla, för leken nödvändiga, kunskaper och färdigheter. Detta kräver att interaktionen mellan förskollärare och barn samtidigt är riktad mot målet för leken och mot hur barnet förstår det för leken nödvändiga innehållet. Kritiskt tycks vara hur lärandemål formas i förhållande till barnens initiativ eftersom dessa har betydelse både för lekens riktning och för vilka lärandemål som blir möjliga eller nödvändiga att behandla.
The focus of this article is on the openness of play and the goal-direction of teaching in preschool. The aim was to investigate how goal-orientation may be formed in play and in what ways this impacts on the play in relation to the children’s intentions. The study is based on 62 video documentations of play situations in which preschool teachers participate. The results show that goal-oriented processes can be integral to play when preschool teachers enable children to develop knowledge and skills necessary for the play. This, however, demands joint attention in the interaction as well as the teacher understanding the child’s understanding of the content that is necessary for the play simultaneously. Formulating learning goals in line with children’s intentions seems to be critical since children’s intentions direct the play and thus which learning goals that will be possible or necessary to comprise.
I denna artikel presenteras en teoretisk utveckling av undervisning och en didaktik relevant för förskolans sätt att organisera för barns lärande och utveckling i relation till lek. Teoretiseringen ...är empiriskt grundad i ett kombinerat utvecklings- och forskningsprojekt och syntetiserar insikter från ett flertal disciplinära traditioner. I projektet har förskollärare, utvecklingsledare och förskolechefer tillsammans med forskare studerat olika sätt varpå förskollärare söker tillträde till och medverkar i barns lek. Undervisning teoretiseras som en aktivitet – det vill säga som något som görs gemensamt av deltagare (förskollärare och barn) – i kontrast till instruktion som en handling. Några av de viktiga begrepp som används för att klargöra undervisningförlopp i förskolan såsom spänningen mellan tillfälligt tillräcklig intersubjektivitet och alteritet och skiften och relationer mellan ’som om’ och ’som är’ klargörs. Lek förstås i perspektivet inte som något att basera undervisning på (så kallad lekbaserad undervisning), som sedan kan lämnas; istället förstås undervisning som responsiv lek som en potentiell dimension av varje undervisande aktivitet i förskolan.
Barns frågor i lek Jonsson, Agneta; Thulin, Susanne
Forskning om undervisning och lärande,
2019, Letnik:
7, Številka:
1
Journal Article
Recenzirano
Odprti dostop
I denna studie, som ingår i ett övergripande projekt om lekresponsiv undervisning i förskolan, analyseras de frågor barn ställer under lek. Frågor förstås här som språkliga handlingar som gör något ...till förgrund och något annat till bakgrund. Frågor indikerar därför vad som är i fokus för barns uppmärksamhet och säger något om hur barn förstår vad de leker. Frågor ses som viktiga att respondera på utifrån en ambition att utforma undervisning responsiv på lek. Syftet med studien var därför att bidra med insikter om vad vi kan lära av barns frågor för att kunna utforma och problematisera förskollärares undervisning i lek. Analysen fokuserar barns frågor i 51 videoobserverade leksituationer där barn och förskollärare deltar. Resultatet visar att barnen i huvudsak ställer frågor i och om leken de är engagerade i (94 av 104 frågor; som om ) medan övriga frågor (10) handlar om något som aktualiseras av leken men som handlar om förhållanden utanför denna ( som är ). Implikationerna av detta resultat för undervisning i förskolan diskuteras.
In this study, which is part of a larger project on play-responsive teaching in preschool,we analyze the questions children ask when they play. Questions are understoodas verbal actions that renders something in the foreground and something else in the background. Questions indicate what is in focus of children’s attention when they play and are considered important to respond to with an ambition to design teaching responsive to play. The purpose is therefore to contribute with insights about what we can learn from children’s questions with an interest in teaching in play. The study is based on an analysis of all questions children ask in 51 video documentation where teachers and children play. The results show that children primarily (94 of 104questions) ask about matters in or about the play they are engaged in (’as if ’), while the rest of the questions (10) concern something actualized in play but concerning conceptual matters outside the play (’as is’). The implications for teaching in preschool are discussed.
