Denna artikel knyter an till temat i Tidskrift för litteraturvetenskap 2010:3-4, ”Litteraturvetenskap och didaktik”. Artikeln är ett inlägg i debatten kring läsarorienterad respektive textnära litteraturundervisning. Jag presenterar två undervisningsmoment där jag tagit upp exempel på det som kallas paradoxalt berättande, det vill säga verk innehållande berättartekniska grepp som på ett eller annat sätt bryter mot berättarnormerna. Slutsatsen är att de metafiktiva greppen inte nödvändigtvis blockerar läsförståelsen, utan tvärtom kan användas som verktyg för undervisning i berättarteknik. This article relates to the subject of the journal "Tidskrift för litteraturvetenskap 2010:3-4", which was ”Literature and didactics”. The article is a contribution in a debate about teaching literature according to the reader oriented respectively close reading approach. I describe two classroom situations where I took up examples of so called paradoxical narrative, that is works containing narrative devices which break the narrative norms in one way or another. The conclusion is that metafictional devices do not necessarily block the reading process. On the contrary, such devices can be used as tool for teaching about narrative technique.