För att upplösa ett kriminellt gäng krävs storskaliga polisinsatser, exempelvis räder, i nära anslutning till varandra i både tid och rum. I denna artikel studerar jag dessa insatsers kausala effekt på brottsbenägenheten. Jag använder administrativa data från Barcelona, där gängkriminaliteten expanderade snabbt och en kraftig policyförändring ägde rum under den studerade perioden. Analysen visar en betydande minskning i brottsligheten hos arresterade personer och deras kumpaner. Områden där räder genomförts gynnas med avseende på brottslighet, hälsa och utbildningsindikatorer. Dessutom visar en simulering att räder kan åstadkomma ännu större effekter om fler nyckelpersoner i gängen avlägsnas. Slutligen diskuterar jag lärdomar för den svenska kontexten.