Building upon the OPLS3 force field we report on an enhanced model, OPLS3e, that further extends its coverage of medicinally relevant chemical space by addressing limitations in chemotype ...transferability. OPLS3e accomplishes this by incorporating new parameter types that recognize moieties with greater chemical specificity and integrating an on-the-fly parametrization approach to the assignment of partial charges. As a consequence, OPLS3e leads to greater accuracy against performance benchmarks that assess small molecule conformational propensities, solvation, and protein–ligand binding.
This paper contributes to method development in educational leadership research. The focus is on a visual method and the inclusion of visual material in data collection and analysis. Core concepts in ...this paper are educational leadership, power and authority. The method was used in face-to-face interviews in a research project that studied the steering and governing in, and of, Swedish schools. The method enhances verbal narratives when informants reason and motivate their understandings of positions, relations and hierarchies within the organisations. We found that using visual material encouraged informants to reason and problematise formalised leader positions, their relations and the hierarchies that appear. The method helps to visualise the informants’ understandings of the power distribution within the organisation depending on whether positions are described as distant or close, horizontal or vertical. The method made the informants take a stand on complex matters, reflect, and gain insights about their organisations. It provided us, as researchers, with rich data material. By making subjective understandings visual, implicit assumptions were made explicit. This could challenge the knowledge on existing leadership and power norms within educational organisations, and most likely in other forms of organisations as well.
Although metallocofactors are ubiquitous in enzyme catalysis, how metal binding specificity arises remains poorly understood, especially in the case of metals with similar primary ligand preferences ...such as manganese and iron. The biochemical selection of manganese over iron presents a particularly intricate problem because manganese is generally present in cells at a lower concentration than iron, while also having a lower predicted complex stability according to the Irving–Williams series (Mn ᴵᴵ < Fe ᴵᴵ < Ni ᴵᴵ < Co ᴵᴵ < Cu ᴵᴵ > Zn ᴵᴵ). Here we show that a heterodinuclear Mn/Fe cofactor with the same primary protein ligands in both metal sites self-assembles from Mn ᴵᴵ and Fe ᴵᴵ in vitro, thus diverging from the Irving–Williams series without requiring auxiliary factors such as metallochaperones. Crystallographic, spectroscopic, and computational data demonstrate that one of the two metal sites preferentially binds Fe ᴵᴵ over Mn ᴵᴵ as expected, whereas the other site is nonspecific, binding equal amounts of both metals in the absence of oxygen. Oxygen exposure results in further accumulation of the Mn/Fe cofactor, indicating that cofactor assembly is at least a two-step process governed by both the intrinsic metal specificity of the protein scaffold and additional effects exerted during oxygen binding or activation. We further show that the mixed-metal cofactor catalyzes a two-electron oxidation of the protein scaffold, yielding a tyrosine–valine ether cross-link. Theoretical modeling of the reaction by density functional theory suggests a multistep mechanism including a valyl radical intermediate.
För ett år sedan handlade förbundssidorna (nummer 2, 2021) om den pågående förändringsprocess som brukar sammanfattas under rubriken ett öppet vetenskapssystem. Denna innebär ett ifrågasättande av ...etablerade normer om hur forskning bör bedrivas och värderas och syftar ytterst till en kulturförändring inom hela forskarsamhället. Trots det har svenska forskare generellt sett bristande kunskaper om vad öppen vetenskap innebär och uppfattar inte heller frågeställningarna som omgärdar processerna som relevanta. Det konstaterar Vetenskapsrådet (2022), som i mars 2022 publicerade den senaste av ett antal rapporter. Med denna som utgångspunkt är temat för förbundssidorna även denna gång ett öppet vetenskapssystem.
Varje morgon vid sju-tiden brukar undertecknads mobilskärm lysas upp av en push-notis från public service. Notisen är vanligtvis en sammanfattning av nattens, och därmed sannolikt också morgonens, ...viktigaste nyheter. Just den här morgonen lystes skärmen upp redan vid fyra-tiden. Tidpunkten i sig var illavarslande. Push-notiser vid udda tider på dygnet brukar vara liktydigt med dåliga nyheter. Denna gång var det dock inte ett viktigt meddelande till allmänheten (VMA) som fick mobilen att ge ifrån sig en ofrivillig väckningssignal. På skärmen stod att Vladimir Putin meddelat att Ryssland inlett "en militär insats" i östra Ukraina. Det var morgonen den 24 februari 2022 och strax började krigets bilder fylla nyhetsflödet.
Ett öppet vetenskapssystem Roos, Katarina
Statsvetenskaplig tidskrift,
01/2021, Letnik:
123, Številka:
2
Journal Article
Recenzirano
För snart två år sedan påbörjade jag ett manus till förbundssidorna om open access. Rubriker i dags- och fackpress vid den tiden signalerade att frågan om öppen tillgång väckte starka känslor. Nu, ...ett par år och en pandemi senare är öppen tillgång en standardpost vid ansökningar till forskningsråden. Förlagsbranschen har anpassat sig och kritikernas värsta farhågor verkar inte ha besannats. Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är emellertid bara en del i det politiska och akademiska projekt som går under benämningen Open Science. Öppen vetenskap är temat för förbundssidorna denna gång.
Det var en mycket glad, överraskad och hedrad Martin Ericsson som jag nådde på telefon i mitten av november 2021. Martin berättar att arbetet med artikeln i Statsve-tenskaplig tidskrift skett inom ...ramen för ett forskningsprojekt, ”Allmän rösträtt? Röst-rättens begränsningar i Sverige efter 1921”. Det pågick under perioden 2018–2021 och finansierades av Vetenskapsrådet. Projekt-ledare för projektet var Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms univer-sitet. Projektet bestod av sex delstudier som genomfördes av olika forskare i historia och ekonomisk historia verksamma vid olika lärosäten. Det torde knappast ha gått någon förbi att den svenska rösträtten firar 100 år. Martin berättar att forskarna i projektgrup-pen ville berätta en mer nyanserad historia. ”-Vi i projektgruppen har hela tiden känt att det finns någonting i den historiska berättel-sen som skaver. Det tenderar att bli en berät-telse om kamp, om kvinnors rösträtt och om arbetares rättigheter. Som att den svenska rösträtten infördes och så blev Sverige en demokrati, men så enkelt är det ju inte. Det framställs också som att det var en självklar-het hur rösträttens gränser skulle dras, men det var det ju inte heller”. Martin berättar att rösträttsbestämmelser är dynamiska och föränderliga över tid. ”-Alla demokratier har begränsningar av rösträtten”, berättar Martin. ”-De varierar från land till land, mellan olika kontexter, men också över tid. Vi ville ta ett samlat grepp kring detta eftersom det fanns väldigt lite skrivet i Sverige om detta”.
Så sent som för två år sedan hade Mittuniversitetet inte tidigare stått värd för förbundets årsmöte. Därför ändrades turordningen så att lärosätet skulle få stå värd för konferensen 2020. Nu har ...Mittuniversitetet skrivit in sig i Statsvetenskapliga förbundets historiebok som det enda lärosäte hittills som arrangerat Swepsa två gånger i rad, i digitala rum dessutom eftersom pandemin behållit greppet om samhället. Konferensen genomfördes mellan 29 september och 1 oktober och inleddes med en keynote av professor Hanspeter Kriesi vid European University Institute of Florens. Titeln för anförandet var Is there a crisis of democracy in Europe? Professor Kriesi svar på frågan är att det finns anledning till oro, men inte till panik. Kriesi konstaterar att stödet för demokratiska principer bland medborgare i europeiska länder är stort, men att det finns ett missnöje med hur demokratiska principer realiseras. Vidare menar Kriesi att det finns anledning att vara noggrann i hur populism definieras eftersom populism både kan uppstå som ett resultat av strukturella förändringar i samhället och som ett resultat av politiskt missnöje.
PDF
