Ämnet för den här studien är språkliga erfarenheter av interskandinavisk kommunikation. Med hjälp av språkporträtt som metod kartläggs, mer specifikt, språkliga erfarenheter hos två individer som flyttat från Danmark till Sverige i vuxen ålder och i dag talar på ett sätt som i allmänhet uppfattas som svenska. Det som fokuseras i den här studien är emellertid inte individernas inlärning av det svenska språket, utan deras erfarenheter av slitningar mellan olika sätt att värdera interaktion i de två länderna. Flera av individernas narrerade erfarenheter illustrerar hur yttranden som i Danmark kan uppfattas som kvicka och fyndiga uppfattas som vulgära och aggressiva i Sverige. Individernas erfarenheter och de sociolingvistiska implikationerna av dem analyseras med begrepp och perspektiv från Pierre Bourdieu – särskilt används här begreppen språkligt habitusoch språkmarknad – tillsammans med Brigitta Buschs begrepp språklig erfarenhet. Studien synliggör att även om danskan och svenskan är närbesläktade språk finns betydande skillnader i den pragmatiska logik som råder på de två ländernas språkmarknader, och att dessa skillnader genererar avsevärda effekter för de rörliga individernas språkliga erfarenheter. The theme of this study is the linguistic experiences of inter-Scandinavian communication. More specifically, using language portraits as a method, the study maps the linguistic experiences of two individuals who have moved from Denmark to Sweden as adults, and who now speak in a manner that generally passes as Swedish. The focus of the present study, however, is not these individuals’ acquisition of the Swedish language but their experiences of friction between differing ways of evaluating interaction in the two countries. Several of the individuals’ narrated experiences illustrate how utterances which in Denmark are perceived as witty and humorous are perceived as vulgar and aggressive in Sweden. The individuals’ experiences and the sociolinguistic implications of them are analyzed using notions and perspectives from Pierre Bourdieu – in particular, the notions of linguistic habitus and linguistic market are used – along with the notion of Spracherleben, developed by Brigitta Busch. The study illuminates that even though Danish and Swedish are closely related languages, there are significant differences in the pragmatic logic that prevail in the linguistic markets of the two countries, and that these differences generate critical effects on the linguistic experiences of these mobile individuals.