Den här artikeln undersöker hur jämställdhet ges betydelse och mening inom och mellan tre olika samhällsarenor i Sverige idag. I kontrast till ambitioner att utvärdera jämställdhetspolitikens olika brister och framgångar, menar jag att jämställdhet kan förstås som ett väsentligen omtvistat begrepp och jag föreslår att «assemblage» är ett användbart begrepp för att förstå hur jämställdhet konstrueras genom kopplingar till andra begrepp. Med en multi-situerad etnografisk metod, undersöker jag hur jämställdhet ges betydelse och mening i tre fallstudier: kvalitetsarbete på ett statligt universitet; regeringens uppfattning om jämställdhet och dess vidare betydelse nationellt och internationellt; samt föreställningar om jämställdhet och kvinnors rättigheter i civilsamhällesorganisationer. Genom en analys av detta material, identifierar jag kopplingar mellan jämställdhet och andra begrepp, såsom kvalitet, effektivitet eller kvinnors rättigheter och jag visar hur dessa förståelser av jämställdhet används för att forma normaliseringsprocesser och rättfärdiga strukturella ojämlikheter i termer av klass, ras, etnicitet och nationalitet. I en ambition att utveckla ett konstruktivt alternativ till de dilemman som uppstår som ett resultat av jämställdhet som assemblage, föreslår jag mot slutet av artikeln några möjliga sätt att gå bortom en sådan hierarkiskt differentierande diskurs.