Metliška mestna lekarnaZagrebški lekarnar češkega rodu Franjo Wacha se je v Metliko priselil leta 1876. Deset let pozneje je na Mestnem trgu zgradil dvonadstropno hišo in v pritličju uredil novo ...lekarno. Na fasado hiše je dal vzidati relief sv. Trojice, po kateri se je lekarna imenovala »Lekarna k sv. Trojici«. Njegov sin Milan, o katerem so po Metliki krožile številne zanimive zgodbe, je z lekarništvom nadaljeval. Lekarna je bila leta 1946 nacionalizirana. Po Milanovi smrti je njegova hči Vlasta hišo prodala lekarnarju magistru farmacije Gojku Jugu, ki je do upokojitve vodil lekarno. Ta se preseli v nove prostore 29. 6. 1984. V prostore stare lekarne se je naselila davčna uprava.Viri: Zvonko Rus, Kronika mesta Metlika IImag. farm. Mirjana Dragičević, ustni vir
Razglednica prikazuje Mestni trg, na desni je trgovina Borovo, zraven nje lekarna (do nacionalizacije 1946, Wachova lekarna). Razglednica je bila poslana 6. 3. 1963 v Črno na Koroškem.
Razglednica prikazuje Mestni trg z mestno hišo (zgradba, ki ima stebriče na strehi, zgrajena je bila leta 1869, sedaj so v njej občinski prostori z županom), zraven je trgovina Borovo (pred tem je ...imel Jože Brožič trgovino z mešanim blagom), nje se drži lekarna. Razglednica je bila poslana 19. 7. 1962 v Novo mesto.
Läroplanens krav på att förskolans innehåll och arbetssätt skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att förskolans didaktiska verktyg behöver få stöd av forskning. Då lek har ...en central plats i förskolan kan en utveckling av ett lekfullt verktyg som dockor vara motiverat. Därför syftar denna studie till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan. En systematisk granskning har genomförts av 29 vetenskapliga artiklar. Fyra områden med möjligheter för dockor som didaktiskt verktyg identifieras, förskolebarns sociala kompetens, kommunikation, ämneslärande och barns lek. Vidare framkom två områden med utmaningar, pedagogiska och kontextuella, relaterat till dockor som didaktiskt verktyg. Diskussionen berör både möjligheterna och utmaningarna med dockor som didaktiskt verktyg. Dockor konstateras ha en potential som didaktiskt verktyg i förskolan.
Du måste ha en röd spade Bartholdsson, Åsa; Kronlund Rimfors, Mari
Barn,
2020, 2020-01-01, Volume:
38, Issue:
1
Journal Article
Peer reviewed
Open access
I centrum för denna artikel finner vi fyra fyraåriga barn inbegripna i en aktivitet som inte är omedelbart styrd av vuxna, och där ett anslutande barn nekas tillträde till den aktivitet som tre av ...dem redan har initierat. Artikelns syfte är att belysa den komplexitet som präglar barnens strävan att upprätthålla, respektive utmana, en aktivitets exklusivitet inom ramen för en övergripande institutionskontext präglad av normer för god lek och inkluderande ideal. Fokus i analysen ligger på hur barnen, som kompetenta sociala och kulturella aktörer, ramar in och (re)kontextualiserar den pågående aktiviteten och dess relationer. Av artikeln framgår att barnen, som gränsöverskridande tricksters, navigerar såväl utanför som mellan och inom flera samordnade och samtidiga inramningar, kontextualiseringar och normer i en politisk handling som både utgör ett motstånd mot, och reproducerar den institutionella sociala ordningen. Artikeln bygger på videoetnografiskt fältarbete på en svensk förskola.
In this article, the aim is to explore how a group of 4-year-old children seeks to manage social relationships in conflict with an overall institutional context characterized by inclusive ideals. It focusses on the children’s use of frames and contextualization to control inclusion and exclusion in an activity taking place in the underlife of preschool, where children’s activities and relational work are not immediately supervised by adults. The children in the activity analyzed continually activate different frames and contexts in order to either become included in the activity or exclude someone from it. Within this process, all participating children, like frameshifting tricksters, move within, outside and between multiple coordinated framings, contexts, and norms in a political act of both resisting and (re)establishing the institutional social order. The study builds on video ethnographic fieldwork in a Swedish preschool setting.
Den tacksamma leken Holmberg, Linnéa; Kane, Eva
Pedagogisk forskning i Sverige,
2020, Volume:
25, Issue:
2-3
Journal Article
Peer reviewed
Open access
Lek har länge varit, och är fortfarande, en central aspekt i fritidshemmets verksamhet. Barns lekande framstår i sammanhanget som något oantastligt och som otacksamt att kritisera. Med en ...diskursanalytisk ansats belyser artikeln hur talet om lek i utbildningspolitiska styr- och policydokument legitimerar en viss skildring av samtidens fritidshem och undersöker hur forskning om fritidshem använder begreppet lek. Analysen belyser hur det vetenskapliga talet om lek på ett alltför oproblematiserat sätt reproducerar begreppsanvändningen som har påvisats i fritidshemmens verksamhet genom tidigare empiriska studier. I denna reproduktion används tal om lek för att iscensätta olika element i fritidshemsverksamhet på sätt som passar såväl traditionella fritidshemsideal som rådande utbildningspolitiska idéer. Framträdande i detta är den allsidiga funktion i talet om lek som används för att legitimera andra företeelser, exempelvis lärande och professionalism. Det tacksamma begreppet lek möjliggör därigenom vetenskapliga skildringar av fritidshemmet som den institution utbildningspolitiska intressen efterfrågar idag. Tal om lek – en diskursiv universallösning användbar till det mesta.
PDF
