Projektintensiva kurser i tillämpad matematik med stort deltagarantal och krävande lärandemål ställer höga krav på en effektiv kursutformning. Lärarens tid bör främst ägnas åt att leda väl förberedda ...studenter till att utveckla sin förmåga att kombinera matematisk teori, kreativ problemlösning och ingenjörsfärdigheter. Organiserat kamratlärande som stödjer projektarbetet kan fungera väl men förutsätter att studenterna har grundläggande kunskaper och ser fördelar med ett aktivt deltagande i aktiviteterna. Det finns ett behov av effektiva läraktiviteter som stödjer inlärning av grundläggande tekniker och begrepp och förbereder studenterna för projektarbete, men endast tar begränsade lärarresurser i anspråk. I den här artikeln förespråkar vi att tidigt i kursen använda ett flervalsprov som stödjer inlärning och styr studenterna till lämpliga läraktiviteter. Baserat på litteraturen för utformning och validering av flervalsprov studerar vi effekterna av införandet av ett sådant prov i en kurs i tidsserieanalys.
Projektintensiva kurser i tillämpad matematik med stort deltagarantal och krävande lärandemål ställer höga krav på en effektiv kursutformning. Lärarens tid bör främst ägnas åt att leda väl förberedda ...studenter till att utveckla sin förmåga att kombinera matematisk teori, kreativ problemlösning och ingenjörsfärdigheter. Organiserat kamratlärande som stödjer projektarbetet kan fungera väl men förutsätter att studenterna har grundläggande kunskaper och ser fördelar med ett aktivt deltagande i aktiviteterna. Det finns ett behov av effektiva läraktiviteter som stödjer inlärning av grundläggande tekniker och begrepp och förbereder studenterna för projektarbete, men endast tar begränsade lärarresurser i anspråk. I den här artikeln förespråkar vi att tidigt i kursen använda ett flervalsprov som stödjer inlärning och styr studenterna till lämpliga läraktiviteter. Baserat på litteraturen för utformning och validering av flervalsprov studerar vi effekterna av införandet av ett sådant prov i en kurs i tidsserieanalys.
Denna studie presenterar och analyserar ett läsprojekt i F–3-klasser vid två skolor i en mindre kommun. Litteraturläsning i skolan kombinerades med lässtrategiundervisning och boksamtal som övades i ...hemmen. Bokurvalet omfattade en bilderboksserie i pixiboksformat för förskoleklassens elever och mer omfattande böcker i skolår 1–3. Eleverna förväntades läsa med eller för vårdnadshavare eller annan närstående, samtala om det lästa och träna de båda läsförståelsestrategierna förutspå respektive sammanfatta. Läsprojektet pågick under sex veckor, och data samlades in genom veckovisa enkäter till vårdnadshavare och, efter avslutat projekt, fokusgruppsintervjuer med elever. Såväl elever som vårdnadshavare upplevde att mängden av textläsning bidrog till att utveckla elevernas läsfärdighet, och bokurvalets och boksamtalets betydelse kommenterades överlag positivt av deltagarna. Läsprojektet belyste och problematiserade skolans kompensatoriska uppdrag för elever som inte har ett väl utvecklat lässtöd hemifrån.
This study presents and analyses a reading project in K–3 classes (6–9-year-olds) at two schools. The project combined the teaching of reading strategies with reading fiction and book talks prepared at the schools and then practiced at home. The book selection included easy-to-read books for children, 6-year-olds, and books for the intermediate readers. The pupils were to read at home, with or for family members, talk about the books and practice the reading comprehension strategies making predictions and summarising. Data from the six-week project were collected through weekly surveys submitted by the families, and, after the completion of the project, by focus group interviews with the pupils. According to the participants, the focus on reading contributed to the development of the pupils’ reading skills and selecting suitable books and having book talks were key factors to engage the pupils. The project highlighted the awareness of the school’s compensatory duties towards pupils needing support.
I denna artikel presenteras en teoretisk utveckling av undervisning och en didaktik relevant för förskolans sätt att organisera för barns lärande och utveckling i relation till lek. Teoretiseringen ...är empiriskt grundad i ett kombinerat utvecklings- och forskningsprojekt och syntetiserar insikter från ett flertal disciplinära traditioner. I projektet har förskollärare, utvecklingsledare och förskolechefer tillsammans med forskare studerat olika sätt varpå förskollärare söker tillträde till och medverkar i barns lek. Undervisning teoretiseras som en aktivitet – det vill säga som något som görs gemensamt av deltagare (förskollärare och barn) – i kontrast till instruktion som en handling. Några av de viktiga begrepp som används för att klargöra undervisningförlopp i förskolan såsom spänningen mellan tillfälligt tillräcklig intersubjektivitet och alteritet och skiften och relationer mellan ’som om’ och ’som är’ klargörs. Lek förstås i perspektivet inte som något att basera undervisning på (så kallad lekbaserad undervisning), som sedan kan lämnas; istället förstås undervisning som responsiv lek som en potentiell dimension av varje undervisande aktivitet i förskolan.
Regeringsföreträdare och representanter för civila sektorn förutspår fortsatt växande idéburet engagemang, allt fler idéburna aktörer samt ökad professionalisering inom sektorn. Detta innebär att ...olika kunskaper och kompetenser blir allt viktigare för de idéburna organisationerna. Syftet med artikeln är att belysa jordmån för att kunna bedriva ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) inom en idéburen organisation. I resultatet framhålls vikten av att samhällets förebyggande aktörer accepterar varandras styrkor samt kompletterar varandra utifrån dessa. För att nå framgång i det förebyggande arbetet lyfts vikten av ett strukturerat, målinriktat, forsknings- och kunskapsbaserat arbete. Att vissa ekonomiska och politiska förutsättningar är uppfyllda framhålls också som viktigt för att nå framgång. Likaså en närmre kontakt och ett utökat samarbete mellan myndigheter, idéburna och forskare.
Government representatives and representatives of the civil sector predicts continued growth in civil society commitment, more and more actors in NGOs (Non-Governmental Organizations) and increased professionalization of the sector. This means that different knowledge and skills are increasingly important for the NGOs. The aim of this article is to describe preconditions for conducting a successful ANDT prevention (Alcohol, Drugs, Doping, Tobacco) within a NGO. This result emphasizes the importance of community prevention stakeholders accepting each other’s strengths and complementarities. The importance of a structured, goal-oriented, research and knowledge-based work for success in prevention work is emphasized. Important for success is that certain economic and political conditions are fulfilled. Similarly, a closer contact and cooperation between government agencies, non-profit and researchers is also needed.
Att idéburna organisationer är viktiga aktörer i ANDT-förebyggande arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) råder det enighet om både i litteraturen och i politiska dokument. Däremot behövs mer ...kunskap kring det unika med den ideella sektorns arbete. Denna artikel syftar till att belysa mervärden och hinder med att idéburna organisationer arbetar ANDT-förebyggande. En enkätundersökning har genomförts med projektledare inom idéburna organisationer. Resultaten visar att det är i relation till offentlig verksamhet som projektledarna beskriver många upplevda mervärden och hinder. Mervärden och hinder är också i hög grad relaterade till den idéburna organisationens särart. Svårigheter med samverkan och de möjligheter man ser att tillsammans kunna skapa ett framgångsrikt arbete är andra viktiga faktorer liksom hinder som uppkommer på grund av kortsiktig finansiering.
There is agreement both in literature and policy documents that civil society organizations are key players in ANDT prevention (Alcohol, Drugs, Doping, Tobacco). However, more knowledge is needed concerning the uniqueness of the voluntary sector’s work. This article aims to highlight the values and barriers with NGOs working with ANDT-prevention. A survey has been conducted with project managers in NGOs. The results show that project managers describe many perceived values and barriers in relation to the public sector. Values and barriers are also largely related to the uniqueness of the NGOs. Other important factors are difficulties with interaction and the ability to work together to create a successful work, as well as barriers that arise because of short term financing.
I Sverige ges stora summor till det civila samhället och betydelsen av dess kunskap, erfarenhet och engagemang är en vital del av arbetet med att nå målen i ANDT-strategin. Sedan 2003 är ett ...forskarteam vid Örebro universitet engagerade för forskning, dokumentation och stöd till idéburna organisationerna inom regeringens ANDT-satsning. Kunskap om de som arbetar ANDT-förebyggande inom idéburna organisationerna är viktig då dessa personer ofta har en betydande roll för projektens resultat. Denna artikel belyser projektledarnas bakgrund, arbetsuppgifter samt deras roll som projektledare. Vår ”typiska” projektledare har många likheter med ideellt engagerade, men även med de som arbetar med ANDT-förebyggande inom det offentliga. Samtidigt är de en heterogen grupp beroende av vilka organisationer de representerar.
In Sweden large grants are given to civil society and the importance of its knowledge, experience and dedication is a vital part to achieve the objectives within the governmental ANDT-strategy. Since 2003, a research team at Örebro University is engaged for research, documentation and support to NGOs within this governmental investment. Knowledge about persons working with ANDT prevention in NGOs is important because these people often have a significant role for the project. This paper highlights the project managers' background, tasks, and their role as project manager. Our "typical" project manager has many similarities with Swedish volunteers, but also with those who work with ANDT prevention within the state. However, they are a heterogeneous group concerning the organizations they represent.
Artikeln utgörs av en summering av forskningsprojektet om Hälsinglands inredningskultur. Redaktörerna går igenom de olika tvärvetenskapliga frågeställningarna som låg till grund för projektet och ...reflekterar över resultatet. De olika samarbetena mellan forskargruppen och lokala och regionala kulturarvsaktörer samt med studenter och andra forskare beskrivs i korthet. Exempel ges på hur forskningsfrågorna till viss del förändrades efter hand. Likaså beskrivs och diskuteras olika spinn off-effekter.
Hur kan man förbättra resultatet i en projektintensiv organisation? Artikeln adresserar denna frågeställning genom att beskriva ett analysramverk (PRIO-ramverket) och en metod (PRIO-metoden) för ...verksamhetsutveckling i projektintensiva organisationer.
PDF