När den legendariska svenska reportern Barbro Alving, signaturen Bang, 1951 åker på reportageresa till det svenska Norrland gör hon sig till talesperson för myndigheternas framväxande ...välfärdsprojekt. Detta innebär att norrlänningar ska uppfostras till bättre hygien, bättre matvanor och bättre läsvanor. Den här artikeln gör generaliserande värderingar synliga när narratologisk och medieretorisk analys samt stilanalys belyser ett samspel mellan berättarperspektiv och berättarröst i Bangs åtta reportage från Norrland. Analysen visar hur valet av källor återspeglar ett klassamhälle där högre samhällsföreträdare, tillsammans med den berättande reportern, får stå för artikelseriens problemformuleringar samtidigt som framför allt fattiga kvinnors livssituation skildras med medkänsla men sällan någon djupare inlevelse. Med en närmast filantropisk blick görs norrlänningar till föremål för ”folkhemmets” välfärdsförbättrande insatser, samtidigt som de själva inte inkluderas i det ”vi” där reportern och hennes Stockholmsläsare ingår.
Hur ser berättelsen om svensk gängkriminalitet ut i tre aktuella reportageböcker och med vilken berättarteknik är den konstruerad? Med en blandning av narratologisk och medieretorisk analysmetod ...undersöker den här artikeln hur form och innehåll samspelar i Mammorna av Alexandra Pascalidou, Familjen av Johanna Bäckström Lerneby och Tills alla dör av Diamant Salihu. Två centrala frågor är vems perspektiv som lyfts fram och på vilka villkor samt i vilken omfattning berättartekniken används för att problematisera det förmedlade budskapet. Studien finner att skiftande berättarperspektiv är ett effektivt verktyg för att motverka ensidighet, samtidigt som narrativ medkänsla utan parallell narrativ inlevelse kan hindra läsarens möjlighet att föreställa sig de skildrade människornas situation. Dramatiserade händelseförlopp ökar närvarokänslan, medan en reporter som ifrågasätter sin egen auktoritet uppmuntrar läsaren till att undvika förenklande slutsatser. Till sist bidrar personbeskrivningar och urval av fakta i de tre böckerna till skilda budskap om hur gängkriminaliteten i dagens Sverige ser ut.
What messages do three recently published reportage books convey about Swedish gang criminality and what kinds of narrative techniques are used in the stories? With a mix of narratological and media ...rhetorical analysis methods, this article investigates how content and narrative form interact in Mammorna by Alexandra Pascalidou, Familjen by Johanna Bäckström Lerneby and Tills alla dör by Diamant Salihu. One conclusion is that varying narrative perspectives can counteract one-sidedness, while narrative compassion without parallel narrative empathy can block the reader’s ability to imagine the situation of the depicted people. Dramatized events may heighten the reader’s sense of being present in the story, while a reporter questioning his own authority encourages the reader to avoid simplistic conclusions. Finally, descriptions of persons and selections of facts in the three books contribute to different messages. The study illustrates that the genre of reportage/narrative journalism, thanks to its narrative form, has the potential to depict social problems in complex ways. This is especially true when the depiction is combined with solid factual research.
Hur ser berättelsen om svensk gängkriminalitet ut i tre aktuella reportageböcker och med vilken berättarteknik är den konstruerad? Med en blandning av narratologisk och medieretorisk analysmetod undersöker den här artikeln hur form och innehåll samspelar i Mammorna av Alexandra Pascalidou, Familjen av Johanna Bäckström Lerneby och Tills alla dör av Diamant Salihu. Två centrala frågor är vems perspektiv som lyfts fram och på vilka villkor samt i vilken omfattning berättartekniken används för att problematisera det förmedlade budskapet. Studien finner att skiftande berättarperspektiv är ett effektivt verktyg för att motverka ensidighet, samtidigt som narrativ medkänsla utan parallell narrativ inlevelse kan hindra läsarens möjlighet att föreställa sig de skildrade människornas situation. Dramatiserade händelseförlopp ökar närvarokänslan, medan en reporter som ifrågasätter sin egen auktoritet uppmuntrar läsaren till att undvika förenklande slutsatser. Till sist bidrar personbeskrivningar och urval av fakta i de tre böckerna till skilda budskap om hur gängkriminaliteten i dagens Sverige ser ut.
Hur ser berättelsen om svensk gängkriminalitet ut i tre aktuella reportageböcker och med vilken berättarteknik är den konstruerad? Med en blandning av narratologisk och medieretorisk analysmetod ...undersöker den här artikeln hur innehåll och form samspelar i Mammorna av Alexandra Pascalidou, Familjen av Johanna Bäck- ström Lerneby och Tills alla dör av Diamant Salihu. En slutsats är att skiftande berättarperspektiv kan motverka ensidighet, samtidigt som narrativ medkänsla utan parallell narrativ inlevelse kan hindra läsarens möjlighet att föreställa sig de skildrade människornas situation. Dramatiserade händelseförlopp kan öka närvarokänslan, medan en reporter som ifrågasätter sin egen auktoritet uppmuntrar läsaren till att undvika förenklande slutsatser. Till sist bidrar person- beskrivningar och urval av fakta i de tre böckerna till skilda budskap. Studien visar att reportagegenren tack vare sin narrativa form har potential att skildra samhällsproblem på komplexa sätt. Detta gäller särskilt när gestaltningen kombineras med gedigen faktaresearch.
