Telomere length shortens with cellular division, and leukocyte telomere length is used as a marker for systemic telomere length. The hippocampus hosts adult neurogenesis and is an important structure ...for episodic memory, and carriers of the apolipoprotein E ε4 allele exhibit higher hippocampal atrophy rates and differing telomere dynamics compared with non-carriers. The authors investigated whether leukocyte telomere length was associated with hippocampal volume in 57 cognitively intact subjects (29 ε3/ε3 carriers; 28 ε4 carriers) aged 49-79 yr. Leukocyte telomere length correlated inversely with left (r(s) = -0.465; p = 0.011), right (r(s) = -0.414; p = 0.025), and total hippocampus volume (r(s) = -0.519; p = 0.004) among APOE ε3/ε3 carriers, but not among ε4 carriers. However, the ε4 carriers fit with the general correlation pattern exhibited by the ε3/ε3 carriers, as ε4 carriers on average had longer telomeres and smaller hippocampi compared with ε3/ε3 carriers. The relationship observed can be interpreted as long telomeres representing a history of relatively low cellular proliferation, reflected in smaller hippocampal volumes. The results support the potential of leukocyte telomere length being used as a biomarker for tapping functional and structural processes of the aging brain.
Abstract Both leukocyte telomere length and the apolipoprotein ε4 allele have been associated with mortality, cardiovascular disease, cognition, and dementia. The authors investigated whether ...leukocyte telomere length was associated with APOE genotype or cognitive abilities in the context of APOE genotype. The setting for this cross-sectional study was 427 nondemented individuals aged 41–81 yr. The authors found that ε4 carriers overall exhibited significantly longer telomeres compared with non-carriers (difference of 268 bp, p = 0.001). This difference was greatest at the lower limit of the age span and nonsignificant at the upper limit, which translated into a significantly higher telomere attrition rate ( p = 0.049) among ε4 carriers (37 bp/years) compared with non-carriers (21 bp/year). Further, longer telomeres among ε4 carriers significantly predicted worse performance on episodic memory tasks. No significant associations were found on tasks tapping semantic and visuospatial ability, or among ε3/ε3 carriers. In conclusion, APOE ε4 carriers had longer telomeres compared with non-carriers, but higher rate of attrition. Among them, longer telomeres predicted worse performance on episodic memory tasks. These observations suggest that the ε4 allele is associated with abnormal cell turnover of functional and possibly clinical significance.
Both leukocyte telomere length and the apolipoprotein epsilon 4 allele have been associated with mortality, cardiovascular disease, cognition, and dementia. The authors investigated whether leukocyte ...telomere length was associated with APOE genotype or cognitive abilities in the context of APOE genotype. The setting for this cross-sectional study was 427 nondemented individuals aged 41-81 yr. The authors found that epsilon 4 carriers overall exhibited significantly longer telomeres compared with non-carriers (difference of 268 bp, p = 0.001). This difference was greatest at the lower limit of the age span and nonsignificant at the upper limit, which translated into a significantly higher telomere attrition rate (p = 0.049) among epsilon 4 carriers (37 bp/years) compared with non-carriers (21 bp/year). Further, longer telomeres among epsilon 4 carriers significantly predicted worse performance on episodic memory tasks. No significant associations were found on tasks tapping semantic and visuospatial ability, or among epsilon 3/ epsilon 3 carriers. In conclusion, APOE epsilon 4 carriers had longer telomeres compared with non-carriers, but higher rate of attrition. Among them, longer telomeres predicted worse performance on episodic memory tasks. These observations suggest that the epsilon 4 allele is associated with abnormal cell turnover of functional and possibly clinical significance.
Both leukocyte telomere length and the apolipoprotein epsilon 4 allele have been associated with mortality, cardiovascular disease, cognition, and dementia. The authors investigated whether leukocyte ...telomere length was associated with APOE genotype or cognitive abilities in the context of APOE genotype. The setting for this cross-sectional study was 427 nondemented individuals aged 41-81 yr. The authors found that epsilon 4 carriers overall exhibited significantly longer telomeres compared with non-carriers (difference of 268 bp, p = 0.001). This difference was greatest at the lower limit of the age span and nonsignificant at the upper limit, which translated into a significantly higher telomere attrition rate (p = 0.049) among epsilon 4 carriers (37 bp/years) compared with non-carriers (21 bp/year). Further, longer telomeres among epsilon 4 carriers significantly predicted worse performance on episodic memory tasks. No significant associations were found on tasks tapping semantic and visuospatial ability, or among epsilon 3/epsilon 3 carriers. In conclusion, APOE epsilon 4 carriers had longer telomeres compared with non-carriers, but higher rate of attrition. Among them, longer telomeres predicted worse performance on episodic memory tasks. These observations suggest that the epsilon 4 allele is associated with abnormal cell turnover of functional and possibly clinical significance.
Telomere length shortens with cellular division, and leukocyte telomere length is used as a marker for systemic telomere length. The hippocampus hosts adult neurogenesis and is an important structure ...for episodic memory, and carriers of the apolipoprotein E epsilon4 allele exhibit higher hippocampal atrophy rates and differing telomere dynamics compared with non-carriers. The authors investigated whether leukocyte telomere length was associated with hippocampal volume in 57 cognitively intact subjects (29 epsilon3/epsilon3 carriers; 28 epsilon4 carriers) aged 49-79 yr. Leukocyte telomere length correlated inversely with left (r.sub.s = -0.465; p = 0.011), right (r.sub.s = -0.414; p = 0.025), and total hippocampus volume (r.sub.s = -0.519; p = 0.004) among APOE epsilon3/epsilon3 carriers, but not among epsilon4 carriers. However, the epsilon4 carriers fit with the general correlation pattern exhibited by the epsilon3/epsilon3 carriers, as epsilon4 carriers on average had longer telomeres and smaller hippocampi compared with epsilon3/epsilon3 carriers. The relationship observed can be interpreted as long telomeres representing a history of relatively low cellular proliferation, reflected in smaller hippocampal volumes. The results support the potential of leukocyte telomere length being used as a biomarker for tapping functional and structural processes of the aging brain.
Telomere length shortens with cellular division, and leukocyte telomere length is used as a marker for systemic telomere length. The hippocampus hosts adult neurogenesis and is an important structure ...for episodic memory, and carriers of the apolipoprotein E epsilon 4 allele exhibit higher hippocampal atrophy rates and differing telomere dynamics compared with non-carriers. The authors investigated whether leukocyte telomere length was associated with hippocampal volume in 57 cognitively intact subjects (29 epsilon 3/epsilon 3 carriers; 28 epsilon 4 carriers) aged 49-79 yr. Leukocyte telomere length correlated inversely with left (r(s) = -0.465; p = 0.011), right (r(s) = -0.414; p = 0.025), and total hippocampus volume (r(s) = -0.519; p = 0.004) among APOE epsilon 3/epsilon 3 carriers, but not among epsilon 4 carriers. However, the epsilon 4 carriers fit with the general correlation pattern exhibited by the epsilon 3/epsilon 3 carriers, as epsilon 4 carriers on average had longer telomeres and smaller hippocampi compared with epsilon 3/epsilon 3 carriers. The relationship observed can be interpreted as long telomeres representing a history of relatively low cellular proliferation, reflected in smaller hippocampal volumes. The results support the potential of leukocyte telomere length being used as a biomarker for tapping functional and structural processes of the aging brain.
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög ...komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod. Ett stödjande team och tidigare erfarenheter underlättade i arbetet med döende människor där de ansåg emotionell balans vara viktig att finna.Diskussion: Svårigheter och dess hantering är beroende av varandra. Meningsskapande bildar ett sammanhang genom ökad förståelse för svårigheter och går att härleda till KASAM komponenten begriplighet. Resurser för att möjliggöra meningsskapande bidrog med hanterbarhet. Det finns anledning att betrakta modellen 6S som ett redskap för sjuksköterskor i hanteringen av svårigheter inom vård i livets slut, då säkerställandet av en god död för patienten även ökar möjligheten till sjuksköterskors tillfredställelse i arbetet.
Background: The aim of palliative care is to alleviate symptoms that occur with life-threatening disease and involves a holistic care of the patient and family and a clear philosophy of care. As the work holds a high complexity and the nurse is exposed to emotional strain in the meeting with bereavement and death, the motivation to stay in the profession can be compromised.Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences and management of difficulties in palliative care. Method: A literature overview containing an analysis of ten scientific articles has been done. Out of this two head themes emerged, experiences of difficulties in end of life care and managing difficulties in end of life care. Three and four subcategories came out of the two head themes.Result: Difficulties were prominent in the meeting with patient suffering, death and bereavement and in accession to limit setting. Finding meaning where a strong motive to nurses choice to stay in the profession and managing difficulties that occurred. A supportive team and past experiences facilitated the work with dying people where finding an emotional balance were important.Discussion: Difficulties and its management is interdependent. Finding meaning create coherence through increased understanding towards difficulties and is possible to trace to the component comprehensibility in Sense Of Coherence (SOC). The resources to enable finding meaning contributed to manageability. There is reason to consider the model of 6S as a tool for nurses in the management of difficulties in end of life care, since ensuring of a good death increases the possibility of work satisfaction for the nurses.
Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter ...dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.
Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter ...dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.
PDF
