Michele grof della Torre Valsassina (1757-1844), arheolog, starinoslovec in erudit, danes slovi kot začetnik Nacionalnega arheološkega muzeja v Cedadu, saj je med letoma 1817 in 1826 ob podpori ...cesarja Franca I. vodil izkopavanja v Cedadu in njegovi okolici, tudi v bližini reke Nadiže. Posvečalseje študiju zgodovine, numizmatike, genealogije, umetnostne zgodovine, cerkvene zgodovine ipd. Posebno pozornost je namenjal rimski materialni kulturni dediščini. Izkopavanja sopotekala na območju, kije bilo dve stoletji kasneje, leta 2011, vpisano na seznam svetovne kulturne dediščine UNESCO zaradi bogate zgodnjesrednjeveške langobardske kulturne dediščine. Clanek namerava opozoriti nagrofovo rokopisno zapuščino, kijo hranijo vposebnem fondu omenjenega muzeja inje tesnopovezana z njegovimi izkopavanji na širšem čedajskem območju.
Dagens visning. Idag berättar Jon om några mycket speciella korgar i Nordamerikautställningen. . I samband med Coronaviruspandemin 2019–2020 gjorde Världskulturmuseerna flera livevisningar. Sändes 24 ...juni 2020.
Matta av cederbast. Ant. av Professorskan Retzius: Den här avbildade mattan av Cederbast tillverkad av kvinnor från nordvästkusten. Köpt i Victoria, Vancouver, 1893, av Gustaf & Anna Retzius. Den ...tillverkas fritt i händerna utan någon slags vävstol. Till beredandet av basten "åtgår ett halvår" sades det.
Ant. av Professorskan Retzius: Den här afbildade mattan af Cederbast tillverkad af Nordwestindianska kvinnor. Köpt i Victoria, Vancouver, 1893, af Gustaf & Anna Retzius. Den tillverkas fritt i händerna utan någon slags väfstol. Till beredandet af basten "åtgår ett halfår" sades det.
0030.0067
British Columbia
Canada
Stamp from Gösta Bodman’s philatelistic collection of motifs, begun in 1950.
Stamp from Lebanon, 1952. Motif of Ceder in Lebanon.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950.
...Frimärke från Libanon, 1952. Motiv av Ceder i Libanon.
Korgar, flätade av cederbast. I den ena en skulpterad fiskkrok (se foto 98). Ant. av Professorskan Retzius: Korgar i vilka folken från nordvästkusten koka sin fisk. De lägga glödheta stenar i vattnet ...och koka sålunda sin mat. Inköpt 1893.
Ant. av Professorskan Retzius: Korgar i hvilka Nordwestindianerna koka sin fisk. De lägga glödheta stenar i vattnet och koka sålunda sin mat. Inköpt 1893.
0030.0072
British Columbia
Canada
Anna och Gustaf Retzius resa till Nordamerika (1893)
Canada
1904.19.0209
Enligt generalkatalogen är detta en knippa cederbast, med proveniensen Queen Charlotte Islands. Denna proveniens stämmer ...antagligen, vilket innebär att barken en gång samlades in av haidaindianerna, men cederträbark användes längs hela kusten. Man tog bara loss ett stycke av den yttre och den inre barken på ett cederträ. Detta gör att trädet läker och överlever. Så ser förfarandet ut även idag. På så sätt kan man återanvända samma träd.
Innan man skall ta bark från ett träd hos nuu-chah-nulth, ber man till skaparen och sedan till trädet och förklarar vad man skall använda barken till. Då inleder man ett samarbete med trädets ande och man får ett bra stycke. Det är under denna rit viktigt att man låter trädet veta att ens avsikt inte är att döda det. Enligt trosföreställningarna ingjuter detta ett lugn i trädet och gör på så vis att det samarbetar.
Nuu-chah-nulth tillverkar fortfarande rep av röd cederbarksfiber. Den röda cedern är enligt uppgift ibland av hankön och ibland av honkön. De två olika används i olika syften. Hanträdet har en manlig ande i sig medan honträdet har en kvinnlig. Detta har stor betydelse t.ex. när man skall göra mediciner. En del nuu-chah-nulth-familjer har cederträdets ande, manlig eller kvinnlig, som skyddsande. Dessa familjer har en speciell cederträdsdans och cederandekostym som ibland visas i ceremonier. Cederträdet är av oerhört stor betydelse för nordvästkustindianerna. Detta är innerbark av röd ceder. Före själva riten vid trädet, genomförs av nuu-chah-nulth ytterligare en rit som skall leda till ett lyckosamt insamlande av cederbark. Vid denna form av "uusimich" används en speciell ansiktsmålning./JG
1904.19.0209
Canada
Anna och Gustaf Retzius resa till Nordamerika (1893)
