Welche Lehrstoffe unterrichtet man gegenwärtig im Fach Geografie und wie geht man hier unterrichtlich vor? Obgleich man eigentlich eine sehr grosse unterrichtspraktische Vielfalt erwarten könnte, ...fördert die Analyse von halbdirektiven Interviews, die im Jahre 2001 mit sechs Französischwalliser Lehrpersonen der fünften und sechsten Primarklasse durchgeführt wurden, die Existenz von relativ fest etablierten unterrichtlichen Gewohnheiten zutage. Im Allgemeinen ist es ein verbessertes frontalunterrichtliches Vorgehen, das realisiert wird; das Wissen wird den Kindern gegenüber mehr oder weniger ausführlich verdeutlicht, bevor es institutionalisiert wird; die beschreibenden inhaltlichen Kenntnisse werden gegenüber dem praktischen Können und der Entwicklung von generellen intellektuellen Fähigkeiten bevorzugt, obschon man natürlich Letztere ebenfalls weiterentwickeln möchte; alle diese unterrichtspraktischen Gewohnheiten sind an eine bestimmte Vorstellung von Evaluation gebunden.Die disziplinärenTraditionen werden in der vorliegenden Arbeit anhand der "mondes d'éducation" (nach Chatel), einem theoretischen Analyseinstrumentarium von einigen möglichen Erziehungskulturen untersucht, die sich im Schulzimmer im Zusammenspiel zwischen Lehrperson, Schülerinnen/Schülern und dem Wissen ergeben können. (DIPF/Orig.).
Qu'enseigne-t-on en géographie à l'heure actuelle et comment s'y prend-on? Alors que l'on pourrait s'attendre à une très grande diversité de pratiques, l'analyse d'entretiens semi-directifs réalisés en 2001 avec six enseignant(e)s valaisan(ne)s de 5e et 6e primaire atteste d'habitudes scolaires bien établies. C'est généralement une démarche frontale améliorée qui est mise en oeuvre; les savoirs sont plus ou moins longuement explicités avant d'être institutionnalisés; les connaissances descriptives sont prédominantes par rapport aux savoir-faire et habiletés intellectuelles, même si l'on veut aussi les développer; la convergence des pratiques autour de ces habitudes est en partie liée à une certaine conception de l'évaluation. Ces traditions disciplinaires sont mises en évidence grâce aux "mondes d'éducation" (Chatel, 1997), un outil d'analyse de l'action éducative qui se noue en classe entre enseignant, élèves et savoirs. (DIPF/Orig.).
Under senare år har det blivit allt vanligare med hållbarhets- och samhällsfrågor i NT-klassrummen. Vad elever redan gör och vad de vill göra i framtiden för att förbättra världen kan användas för ...att utveckla sådan undervisning. En ny forskningsstudie visar hur engagemanget i hållbarhetsfrågor kan se ut hos starkt nv-inriktade elever.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.
I en delstudie analyseras hur skrivande, ...skrivutveckling och skrivundervisning framställs och förmedlas som kunskapsområden i kursplaner som beskriver ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kurser i ämneslärarutbildningen i svenska. Resultatet visar att det i detta hänseende finns ett påtagligt tomrum som dels kan relateras till den låga andelen mål som uttryckligen handlar om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning i skolan, dels kan relateras till ord och uttryck som har svag referens till skrivundervisning som ett skrivutvecklande arbete.
Den andra delstudien handlar om vad blivande och verksamma gymnasielärare i svenska lägger tyngdpunkt på när de i kvalitativa intervjuer talar om text, skrivande och skrivundervisning. Resultatet visar ett mönster som går från fokus på konkreta textdetaljer på lokal textnivå till ett mer övergripande förhållningssätt där samtliga textnivåer tycks samspela i en mer balanserad helhet. I samma material analyseras hur kunskap som kan relateras till skrivundervisning manifesteras när intervjupersonerna talade om skrivundervisning. I de blivande lärarnas utsagor manifesteras främst ämneskunskap, medan de verksamma lärarna främst manifesterar skrivdidaktisk kunskap. Lärarnas ämneskunskap är också mer komplex än studenternas.
Den tredje delstudien handlar om hur nyblivna svensklärares skrivdidaktiska kunskap förändras under det första året i yrket och vilka faktorer som ligger bakom en sådan förändring. Genom kvalitativa intervjuer vid tre tillfällen (september, februari och juni) undersöks hur lärarna tycks transformera sina ämneskunskaper till undervisningsstrategier i skrivundervisningen.
Resultatet visar att lärarnas strategier för att undervisa i skrivande förändras under läsåret. Förändringen tycks gå från en teoretisk och överförande undervisning till en mer praktisk och upptäckande undervisning. Detta pekar på en förändrad skrivdidaktisk kunskap. Det verkar främst vara arbetet tillsammans med eleverna som leder till denna förändring. En annan viktig faktor tycks vara återkommande moment (cykler) som gör det möjligt för lärarna att omvandla sin förståelse av skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna.
Sammantaget pekar avhandlingens resultat på att svensklärares skrivdidaktiska kunskap främst utvecklas i yrket.
The teaching of writing is a complex activity. The aim of this thesis is to investigate when and how the knowledge needed for the teaching of writing is developed in teacher education and during the first years of teaching.
One sub-study focuses writing, writing development and the teaching of writing in teacher education syllabi. The result shows that the objectives with focus on writing and writing development in school are relatively few and that the main emphasis is on the teachers’ work when the students have already finished writing. Furthermore, the expressions used in the syllabi vary in specificity, which might lead to difficulties detecting the teaching of writing as a field of knowledge in the teacher education programme.
In the second sub-study, one analysis focuses on the way in which prospective and novice teachers of Swedish talked about text, writing, and the teaching of writing. The result shows a development that starts with a focus on details at a local text level and expands into a more comprehensive view with a focus on global text levels. The second analysis concerns subject matter knowledge and pedagogical content knowledge (PCK) for teaching writing. The result shows that the knowledge manifested by the prospective teachers mainly consists of subject matter knowledge, whereas the knowledge manifested by the teachers mainly consists of PCK for teaching writing.
In the third sub-study, nine novice Swedish teachers were interviewed in September, February and June during their first year in the profession. This study focuses on the transformation of the teachers’ subject matter knowledge into teaching strategies. The result shows that the teachers’ use of teaching strategies changed throughout the year. There is a shift from theory and transmission to practice and discovery. What mainly causes this shift seems to be the teachers’ work together with their students and the possibility to teach the same content or field of knowledge repeatedly.
The overall analysis thus shows that the PCK for teaching writing is mainly developed in the teaching profession; in other words, after the exam from the teacher education programme.
La théorie culturelle du développement du psychisme humain élaborée par Vygotski amena ce dernier à accorder à l’éducation et aux apprentissages – en particulier scolaires – un rôle de tout premier ...plan. Dans cet ouvrage – issu d’un colloque qui eut lieu à Albi au printemps 2007 – les contributeurs s’interrogent sur la manière dont des chercheurs en éducation et en didactiques des disciplines mettent en œuvre certains concepts ou problématiques issus de la théorie vygotskienne dans leurs propres recherches. Cette mise en œuvre, qui peut revêtir plusieurs formes, a conduit quelques-uns d’entre eux à réfléchir – à partir de leur « rapport à Vygotski » – sur le statut de leurs propres recherches. Par la diversité de ses questionnements, mais aussi par la communauté des préoccupations qui s’en dégagent, cet ouvrage atteste de la vitalité de ce courant. Il intéressera étudiants, futurs enseignants, éducateurs et chercheurs en sciences humaines.
Idrottsdidaktik i förändring? Schenker, Katarina
Svensk Idrottsforskning,
2009, Letnik:
18, Številka:
3
Journal Article
Skolämnet Idrott och hälsa och den organiserade tävlingsidrotten kan vid första anblicken verka vara lika. Eleverna/Adepterna kommer till lektionen/träningen i träningskläder, läraren, tränaren ger ...instruktioner till gruppen och eleverna/adepterna förväntas följa instruktionerna utan att ifrågasätta. Men på ett teoretiskt plan finns tydliga skillnader mellan idrottsämnets och föreningsidrottens förutsättningar. Den förstnämnda är styrd av läroplaner och kursplaner och den andra är bestämd av tävlingsidrottens praktik. Hur ser då den didaktik ut som förekommer i idrottslärarutbildningar, som syftar till att utbilda lärare för skolans verksamhet? Vilka teoretiska verktyg får blivande idrottslärare för att kunna skilja mellan skolidrottsämnet och olika tävlingsidrotter? I denna text jämförs skolämnet idrott och hälsa med tävlingsidrotten. Utifrån ämnesdidaktiska perspektiv och utifrån fallet "orientering" problematiseras olika förhållningssätt till att använda tävlingsidrott i skolans undervisning. Artikeln avslutas med en presentation av mitt avhandlingsprojekt där avsikten är att studera och analysera idrottsdidaktisk litteratur som förekommer vid idrottslärarutbildningar i Sverige.
Der vorliegende Beitrag fasst die Resultate einer Untersuchung zusammen, die sich mit der Frage der Wirkung von Partnerarbeit beim Schreiben von deskriptiven Texten im Fremdsprachenunterricht Deutsch ...beschäftigt. 17 Schülerinnen und Schüler im siebten Schuljahr des Cycle d'Orientation in Genf haben zwei Texte unter zwei Bedingungen geschrieben: Der erste wurde zu zweit geplant, der zweite in Partnerarbeit korrigiert und erweitert. Die Schülerinnen und Schüler schrieben den Text in Einzelarbeit. Ein dritter Text wurde in Einzelarbeit geplant, geschrieben und korrigiert, um eine mögliche positive Wirkung der an den ersten beiden Texten praktizierten Arbeitsform (Einzelarbeit oder Partnerarbeit) feststellen zu können. Die Resultate weisen auf geringe Effekte der Partnerarbeit auf die verschiedenen Schreibphasen hin, zeigen aber Tendenzen auf, die es erlauben, neue Perspektiven in einer noch wenig explorierten Forschungsrichtung zu eröffnen. (DIPF/Orig.).
Cet article résume les résultats d'une recherche exploratoire, ayant pour but d'analyser l'effet de l'interaction en dyades sur l'écriture de textes descriptifs en allemand L2. 17 élèves de 7ème année du Cycle d'Orientation de Genève ont rédigé deux textes dans deux conditions différentes: interaction en phase de planification (1) et de révision (2). L'écriture du texte lui-même s'est faite individuellement. Un troisième texte était planifié, rédigé et révisé seul par tous les élèves, afin de mesurer l'éventuel bénéfice du mode de travail (dyadique ou individuel) lors des deux premières tâches. Les résultats quantitatifs montrent peu d'effets de l'interaction dyadique sur les différentes phases de l'écriture. On peut néanmoins dégager des tendances permettant d'ouvrir des perspectives dans un domaine de recherche encore peu exploité. (DIPF/Orig.).
Dieser Artikel präsentiert eine Studie, die zum Ziel hat, die didaktische Beziehung, welche vom Sportlehrer und dem Lernenden aufgebaut werden, zu verstehen. Ausgehend von Arbeiten zur Sportdidaktik ...und mit Hilfe von Konzepten aus der "Theorie der Situationen" sowie der vergleichenden Didaktik. Das Umfeld unserer Studie ist der Sportklub und untersucht eine gewöhnliche Basketball Übungsstunde für Kinder von sieben bis zehn Jahren. Durch die Konzentration auf die didaktische Dimension der Transaktion besthet das Ziel der Studie darin, die Inhalte und die Prozesse, die didaktischen Interaktionen, und den Raum, welche die Vorstellungen des Lehrers in diesem Prozess einnehmen, zu verstehen und zu beschreiben. (DIPF/Orig.).
À partir des travaux réalisés en didactique de l'éducation physique et en empruntant des concepts issus de la théorie des situations et de la didactique comparée, cette recherche tente d'appréhender la relation didactique que co-construisent et relie un moniteur sportif et les apprenants. Le contexte de notre étude est le club sportif et concerne une séance ordinaire de basket-ball pour des enfants de 7-10 ans. En nous focalisant sur la dimension didactique des transactions, notre but est de décrire et de comprendre les contenus et les dispositifs de travail, les interactions didactiques et la place que prennent les conceptions du moniteur dans ce processus. (DIPF/Orig.).
De nationella proven i engelska syftar till att stödja lärares betygssättning i svensk skola. Målsättningen i provutvecklingen är därför att konstruera prov med en så hög grad av validitet och ...reliabilitet som möjligt. Syftet med denna studie är, med utgångspunkt i Messick (1987, 1989), att undersöka och belysa på vilket sätt och i vilken utsträckning test-taker feedback kan bidra till provens validitet och reliabilitet. I en empirisk studie analyserades samvariation mellan elevers åsikter om läsförståelseuppgifter och det faktiska utfallet, det vill säga hur väl eleverna lyckades lösa uppgifterna. Data, som samlats in vid utprövning av nya uppgifter till det nationella provet i årskurs 9, bestod av feedback om nio läsförståelseuppgifter från cirka 400 elever per uppgift samt deras resultat på uppgiften. Analysen visar att elevers uppfattningar om hur bra uppgiften var, hur svår den var respektive hur väl de lyckades lösa den delvis samvarierar på ett statistiskt signifikant sätt med deras resultat när uppgiften poängsattes. Vidare visar resultaten att test-taker feedback kan tillföra värdefull information för att upptäcka om en uppgift tycks gynna någon grupp framför en annan. Informationen som test-taker feedback ger kan också bidra till stärkt validitet och reliabilitet om den exempelvis används för att sekvensera uppgifter utifrån upplevd svårighetsgrad eller för att sortera bort olämpliga uppgifter.
Texten behandlar hur elever på svensk grundskolenivå i årskurs 1–8, med hjälp av olika lässtrategier, kan skaffa sig förmåga att djupläsa texter för att nå förståelse av både läsningen och det lästa. ...Den teoretiska och metodologiska basen hänvisar till den amerikanska läsforskning som har bedrivits av Judith A. Langer med ett stort forskarteam vid Albany University, USA. Djupläsnings- metoder förklaras och diskuteras. Artikeln diskuterar Langers “envisionment- building” begrepp och presenterar ett empiriskt material taget från en under- sökning av lässtrategier hos elever i åldrarna 7–13. I Sverige har teorin operationaliserats av författaren i fortsättningsforskning i skolor. Den didaktiska läsutvecklingen från svenska skolor beskrivs. Resultat och diskussion handlar om hur barn och ungdomar kan skapa djup förståelse av text. De autentiska fasbaserade frågorna som används både muntligt och skriftligt vid djupläsning gör att innehållet blir grundligt diskuterat i samtal med lärare och kamrater. Omläsning visar sig vara viktigt. Genomförda textsamtal resulterar i ett mycket fördjupat läsande för eleverna. Motivationshöjande är att eleverna får agera socialt genom textsamtal vid tolkningen och att det ständigt sker en återkoppling från lärarens och kamraternas sida. Motivationen kan även öka om eleverna lyckas med alltmer utmanande texter. Djupläsning med fas- baserade frågor är en effektiv lässtrategi för att skapa förutsättningar för djup- läsning, som i sin tur ger förutsättning för bästa möjliga förståelse av läsningen såväl som det lästa. Läsmarkeringar under läsningens gång gör att läsningen blir långsammare och mer grundlig. Läsandets förutsättning, villkor och pro- cess kan sammanfattas i en modell skapad utifrån operationaliseringsprocessen.
PDF
