Att åstadkomma högre nivåer av kunskap än ren faktakunskap brukar ses som ett viktigt mål för all undervisning. Trots olika taxonomier över kunskapsnivåer är det emellertid inte alltid klarlagt vad ...dessa kunskapsnivåer mer konkret innebär, särskilt inte i relation till ett specifikt ämne. Olika lärare har dessutom olika förväntningar både vad gäller undervisningens mål och dess medel, vilket påverkar deras undervisning. För att illustrera och diskutera detta presenteras i denna text en undersökning av vad som kännetecknar en student som behärskar ämnet företagsekonomi enligt ett antal universitetslärare verksamma i ämnet och hur de genom sin undervisning försöker främja högre nivåer av kunskap. Resultatet pekade på en förväntan om inte bara teoretisk förståelse, utan också förmåga till tillämpning av de teoretiska kunskaperna på olika former av verklighetsrelaterade problem. De vanligaste metoderna för att främja denna kunskap visade sig vara olika former av fallstudiemetodik med tillhörande seminariediskussioner, en form av metodik som de intervjuade också önskade allt mer. Fallstudiemetodiken granskas därefter närmare för att utröna dess potential för att stimulera lärande på hög nivå. Fallstudier visar sig ha en god potential för detta syfte, samtidigt som metodiken begränsas av kvaliteten i tillgängliga fall att studera, något som till en del kan kompenseras genom att använda så kallade levande fall. Samtidigt har fallstudiemetodiken begränsningar för att stimulera förståelse för företagsekonomi i termer av ämnets vetenskapliga utgångspunkter, något som också diskuteras i artikeln.
Att åstadkomma högre nivåer av kunskap än ren faktakunskap brukar ses som ett viktigt mål för all undervisning. Trots olika taxonomier över kunskapsnivåer är det emellertid inte alltid klarlagt vad ...dessa kunskapsnivåer mer konkret innebär, särskilt inte i relation till ett specifikt ämne. Olika lärare har dessutom olika förväntningar både vad gäller undervisningens mål och dess medel, vilket påverkar deras undervisning. För att illustrera och diskutera detta presenteras i denna text en undersökning av vad som kännetecknar en student som behärskar ämnet företagsekonomi enligt ett antal universitetslärare verksamma i ämnet och hur de genom sin undervisning försöker främja högre nivåer av kunskap. Resultatet pekade på en förväntan om inte bara teoretisk förståelse, utan också förmåga till tillämpning av de teoretiska kunskaperna på olika former av verklighetsrelaterade problem. De vanligaste metoderna för att främja denna kunskap visade sig vara olika former av fallstudiemetodik med tillhörande seminariediskussioner, en form av metodik som de intervjuade också önskade allt mer. Fallstudiemetodiken granskas därefter närmare för att utröna dess potential för att stimulera lärande på hög nivå. Fallstudier visar sig ha en god potential för detta syfte, samtidigt som metodiken begränsas av kvaliteten i tillgängliga fall att studera, något som till en del kan kompenseras genom att använda så kallade levande fall. Samtidigt har fallstudiemetodiken begränsningar för att stimulera förståelse för företagsekonomi i termer av ämnets vetenskapliga utgångspunkter, något som också diskuteras i artikeln.
Att åstadkomma högre nivåer av kunskap än ren faktakunskap brukar ses som ett viktigt mål för all undervisning. Trots olika taxonomier över kunskapsnivåer är det emellertid inte alltid klarlagt vad ...dessa kunskapsnivåer mer konkret innebär, särskilt inte i relation till ett specifikt ämne. Olika lärare har dessutom olika förväntningar både vad gäller undervisningens mål och dess medel, vilket påverkar deras undervisning. För att illustrera och diskutera detta presenteras i denna text en undersökning av vad som kännetecknar en student som behärskar ämnet företagsekonomi enligt ett antal universitetslärare verksamma i ämnet och hur de genom sin undervisning försöker främja högre nivåer av kunskap. Resultatet pekade på en förväntan om inte bara teoretisk förståelse, utan också förmåga till tillämpning av de teoretiska kunskaperna på olika former av verklighetsrelaterade problem. De vanligaste metoderna för att främja denna kunskap visade sig vara olika former av fallstudiemetodik med tillhörande seminariediskussioner, en form av metodik som de intervjuade också önskade allt mer. Fallstudiemetodiken granskas därefter närmare för att utröna dess potential för att stimulera lärande på hög nivå. Fallstudier visar sig ha en god potential för detta syfte, samtidigt som metodiken begränsas av kvaliteten i tillgängliga fall att studera, något som till en del kan kompenseras genom att använda så kallade levande fall. Samtidigt har fallstudiemetodiken begränsningar för att stimulera förståelse för företagsekonomi i termer av ämnets vetenskapliga utgångspunkter, något som också diskuteras i artikeln.
Svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt. Sverige ligger nu under OECD genomsnittet. Samtidigt visar studier att elevers läsförståelse kan ökas om de får strukturerad undervisning .
I ...denna interventionsstudie deltar 64 elever från årskurs 3. Syftet med studien var att utvärdera två modeller för läsförståelse, Reciprocal Teaching och Questioning the Author (QtA). Eleverna har fått träna fyra gånger per vecka under åtta veckor. Sammanlagt blev det 32 samtal. Hälften av eleverna har fått träna efter en strategiorienterad undervisningsmetodik, Reciprocal Teaching (RT), medan den andra hälften har fått träna efter en innehållsorienterad undervisningsmetodik, Questioning the Author (QtA). Alla elever deltog i alla 32 samtalen där de fick läsa berättande texter.
Eleverna testades före och efter interventionen. Resultaten visade på en signifikant ökning i läsförståelse vare sig eleverna hade tränat efter strategiorienterad undervisning eller innehållsorienterad undervisning. Även elevernas läshastighet av sammanhängande text ökade i båda betingelserna, men den ökade mest för de elever som fått träna efter QtA .
Key words: strategiinriktad undervisningsmetodik, innehållsinriktad
Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i ...studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna. Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.
PDF
