Den samtida bilderboken visar prov på komplexa litterära drag i såväl formspråk som tematik. Trots ett ökat intresse för komplex litteratur i litteraturundervisningen är bilderboken i de högre årskurserna relativt outforskad. I denna artikel utforskar vi bilderboken som komplex litteratur då vi undersöker hur elever i årskurs åtta förhandlar med obestämbarheter i bilderboken Hemma hos Harald Henriksson (Brandelius & Dackenberg, 2018). Med utgångspunkt i angreppssättet tänka med teori (eng. thinking with theory) (Jackson & Mazzei, 2012) kopplar vi in begreppen obestämbarhet (Johansen, 2018, 2019) och förhandling (Derrida, 2002) i det empiriska materialet. Det empiriska materialet består av videoinspelningar av en grupp elever i årskurs åtta och deras arbete med bilderboken. Materialet analyseras med fokus på hur ungdomarna förhandlar med de för dem obestämbara dragen i bilderboken. Resultaten visar hur ungdomarna möter obestämbara drag i bilderboken, främst sådana gällande politiska och sociala frågor, och hur dessa obestämbara drag möjliggör förhandling kring olika tolkningar. I förhandlingarna rör sig eleverna mellan olika positioner, utan att nödvändigtvis stanna i en position. Studien visar hur obestämbarheter i den litterära texten är en central del av en litteraturundervisning som betonar förhandling och obestämbarhet. Studien bidrar till den tidigare forskning som argumenterar för vikten av att inkludera komplexa texter i litteraturundervisningen genom att synliggöra bilderbokens potential i mötet med ungdomar och visa värdet i att upprätthålla sig i obestämbarheter. I möten med komplexa litterära texter ges utrymme till tolkningsförhandlingar, utrymme att pröva sig fram, att skifta positioner – att möta det obestämbara.