Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain ...Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Our study was designed to investigate and quantitatively characterise the interaction of breathing and instantaneous heart rate. Comparisons were made during consciousness at rest, and during non-REM ...sleep. 31 12–14-year-old healthy children were subjected to a 24-h polygraphic electrocardiogram, respirogram, electrooculogram and actogram measurements. The data were analysed by means of power spectral analysis and coherence spectra. The peak frequency of high-frequency heart rate fluctuations was always clearly related to the breathing frequency, i.e., respiratory sinus arrhythmia is present in both states. Moving squared coherence analysis demonstrates the stability of the cardiorespiratory coupling to remain constant during wakefulness or non-REM sleep. However, coherence increases from waking state to non-REM sleep. The lower coherence during waking state may be explained by greater additional central and peripheral influences on the cardiorespiratory coupling or by increased non-linear properties of the transfer system due to operating point shifting.
Chapter 1 provides an overview and assessment of the price competitiveness and export performance of the euro area and the larger euro area countries, as well as an evaluation of how standard ...equations have been able to explain actual export developments. Chapter 2 carries out a constant market share analysis for the euro area and thereby sheds light on the reasons for movements in aggregate export market shares by looking at the sectoral and geographical composition of euro area exports. Chapter 3 looks at the evolution of the technological competitiveness of the euro area and major competitors – proxied by patenting activity and R&D expenditure – and analyses some structural indicators of competitiveness using survey data. Chapter 4 then looks at the impact of FDI on competitiveness and export performance. Finally, Chapter 5 summarises the main findings of the report, but also critically evaluates their importance and implications.
NÄSINGE KYRKA Ernst Abraham Jacobsson; Axel Forssén; C O Svensson
01/1864
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Kor ...- Smalare- Sadeltak, Sadeltak, Sadeltak - Valmat, Spira- KYRKORUMMET har ingen särskild markering av koret, annat än att korgolvet är ett steg högre. Altare och altaruppsats är placerade i en femsidig absid, vilken skiljs från övriga koret med en kraftig klassicistiskt utformad korbåge. Inne i korbågen ett dekorativt måleri troligen från 1937, med grå vinrankor mot en ljusblå grund. Hela korpartiet är förhållandevis djupt, men innehåller samtidigt stora korbänkar. GOLVET är i gångar och kor täckt med röd heltäckande matta. Innanför altarringen ett brädgolv, målat i grönt rutmönster. Inne i bänkkvarteren är golvet ett steg högre, ett gråmålat brädgolv. INNERTAKET är tredelat (tredingstak) med synliga bjälkar. Facken mellan bjälkarna klädda med skivor. Taket är ljusgrått. I mötet mellan tak och vägg en kraftig profilerad taklist, marmorerad i grått och blått, troligen av C O Svenson 1967. VÄGGARNA är slätputsade och vitmålade, absiden dock målade i brunrosa.
INGÅNGAR i väster från vapenhuset samt i söder. Innerdörrar på båda ställena är dubbla spegeldörrar med tre speglar i vardera, målade i grönt och grått med marmorering i speglarna. Från byggnadstiden. Dörr till sakristian av motsvarande utseende, men från 1937. FÖNSTREN är höga och rundbågiga, spröjsindelade med korspost. Gråmålade invändigt. Ytterbågar av gjutjärn från byggnadstiden, innerbågar av trä från 1937. Solbänkar av kalksten, från samma år.
SAKRISTIA - från 1937 med golv av tegelsten, vitputsade väggar och vitmålat skivklätt tak. Skåpsinredning på norrväggen från 1937 och på västväggen från 1983, båda samkomponerade till en väl fungerande och klassicistiskt inspirerad helhet.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av pikhuggen granit, vitputsade väggar och gråmålat undertak med synliga bjälkar och däremellan pärlspont. Trappa på norrsidan från byggnadstiden, med bevarat räcke upp och även räcke runt trappan på nästa våning. Ytterportens insida av fernissat trä, indelat i flera enkla speglar. Rummet en trappa upp i tornet (i läktarplan) är oisolerat och med enkelt gråmålat brädgolv, samt hög trappa upp till våningarna ovanför. Belysningsarmaturer i vapenhus och en trappa upp troligen från 1937.
INREDNING:
ALTARE - I absiden. Träbord, gråmålat med fältindelade sidor, och marmorering i speglarna. Mitt på framsidan ett förgyllt ornament tro, hopp och kärlek.
ALTARRING - Öppen halvrund, av trä, fältindelad med ljusare marmorering i speglarna. I övrigt målad i grågrönt överliggare och knäfall klädda i vinröd sammet.
ALTARUPPSATS - Oljemålning på duk inom en kraftig klassicistisk omfattning i form av två fyrkantiga kolonner som bär upp en rundbågig överdel, krönt av ett förgyllt kors. Omfattningen är murad och putsad, och målad i grågrön marmorering med förgyllda lister. Den stora oljemålningen är en nattvardsscen, målad av J.A. Holmqvist 1895. Bakom målningen skall finnas ett landskapsmotiv, målat al secco på putsen, tidigare fond för altarkors el. dyl. Restaurerad 1967.
PREDIKSTOL - Vid norra väggen, av trä. TRAPPBARRIÄREN är gråmålad och har gråmarmorerade fyllningar med små förgyllda ornament. KORGEN, som vilar på ett underrede med profilerade konsoler, är åttkantig. Sidorna har rektangulära fyllningar med grå marmoreringar och utanpåliggande skulpterade symboler i strålkrans. Målad i grått med förgyllda ornament och lister. LJUDTAKET är av samma form som korgen, profilerad och utsmyckad med kreneleringar och krönkors. Grå med förgyllningar. Undersidan har vit målad duva mot ljusblå botten. Från byggnadstiden. Restaurerad 1937, då korgen sänktes och ny trappa gjordes. Måleri av C O Svenson 1967.
DOPFUNT - Av trä, fyrkantig och förhållandevis smal. Överdel (cuppa) och fot med profilerad list runt kanten samt avfasade hörn, skaftet med halvkolonnetter i hörnen och speglar däremellan. Målad blå-grön, med sparsamma förgyllningar. Från byggnadstiden.
BÄNKINREDNING - Bänkinredning i två kvarter, fristående från långväggarna. Sluten mot mittgången men öppen åt sidogångarna. Gavlarna är grönmålade med marmorerade fyllningar; mittgångsgavlarna har dessutom utanpåliggande vitmålade fyllningar. Bänkdörrarna har marmorering i speglarna. Säten målade i ljust rödbrunt med mörkgröna överliggare. Bänkskärmarna mot koret är fältindelade med marmorering i speglarna. Från byggnadstiden., ombyggd och restaurerad 1937; restaurerad 1967.
KORBÄNKAR - Två kvarter vid norra och södra väggarna, slutna och med utformning som bänkinredningen i långhuset.
LÄKTARE - I väster, buren av enkla fyrkantiga träpelare. Dessa bär upp synliga tvärbjälkar, vilka i sin tur bär upp golvbjälkarna, även de synliga underifrån och vars framändar är profilerade och bildar en tandsnittsfris i läktarbarriärens underkant. Barriären är fältindelad med långsmala speglar, och med profilerade lister i över- och underkant. Barriären är gråmålad med marmorerade fyllningar, undersidan med vita pelare och konsoler. Måleri av C. O. Svenson.
ORGEL - Tredelad orgelfasad med enkel klassicistisk utformning med förhöjt mittparti, profileringar och skulpterade ornament. Grå med förgyllningar. Nytt orgelverk 1964 med bibehållen 1800-talsfasad. Fasad restaurerad av C. O. Svenson.
NUMMERTAVLA - Två stycken på ömse sidor om korabsiden. Rektangulära, av trä med skulpterad ram, gråmålad. Vit siffertavla med svarta siffror. Lysrör på sidorna.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner. Den största är gjuten i Jönköping 1868, den något mindre i Stockholm 1951.
Ett större EPITAFIUM av trä hänger på södra korväggen, i form av en rektangulär oljemålning på duk inom rikt skulpterat ramverk av trä. Framför målningen en dörr, som på sin utsida har målade symboler och inskriptioner, och på sin insida en oljemålning på duk, föreställande törnekröningen. Ramverket innehåller bl a putti och textmedaljonger. Mörka kulörer med tonvikt på brunt och svart. Porträttet föreställer kyrkoherden Christen Christophersön Kloodt, död 1700. Restaurerat 1967 av C.O. Svensson, varvid högra sidostycket rekonstruerades.- NÄSINGE KYRKA har ett rektangulärt långhus med en smalare och femsidig korabsid i öster. Sakristia på norrsidan och torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och vita, med slätputsade hörn och fönsteromfattningar. Putsad sockel, vitmålad. TAKET är ett tegeltäckt sadeltak, avvalmat och något lägre över koret. Plåtbeslag i koppar. Taklisten är profilerad.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i tre steg och med järnräcken i muren leder till en kopparklädd dubbeldörr inom en rundbågig nisch, med halvrunt överljusfönster ovanför. Porten är omgiven av en kraftig klassicistisk portalomfattning med två pilastrar som bär upp ett överstycke, vilket årtalet 1864 är infällt. På sydsidan en enklare portal, rundbågig med överljusfönster och likadan dörr. Dörrarna är, liksom även sakristiedörren, från renoveringen 1937. FÖNSTREN är höga rundbågiga, spröjsade med korspost. Ytterbågarna är av gjutjärn och gråmålade. Solbänkar av granit. Tornet har rundbågigt avslutade fönster i vapenhuset, ett i norr och söder, och högre upp sitter runda fönster i norr, väster och söder, inom djupa nischer. Sakristian har ett fyrkantigt spröjsat fönster i öster.
TORNET av sten har slätputsade murar, avfärgade i vitt, på svagt utskjutande putsad sockel. Tornets arkitektur är mer arbetad än långhusets. Ingång och fönster beskrivna ovan, och vanför detta sitter i alla väderstreck rundbågiga ljudöppningar i par med svartmålade träluckor inom klassicistiskt utformade slätputsade omfattningar, vilka i sin utformning ansluter till västportens omfattning. Takfot med tandsnitt och mindre gavelpartier krönta av kors. Takets nederdel är valmad, och ovanför detta en sluten lanternin krönt av en smalare åttkantig spira, krönt av ett kors på klot. Hela torntaket täckt med grå plåt, på spiran i fjälltäckning.- Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Näsinge har sannolikt haft kyrka redan under tidig medeltid. Det var en liten stenkyrka med fristående klockstapel. 1864 uppfördes den nuvarande kyrkan, gemensam för Näsinge och Lommeland, och den gamla revs. Arkitekten hette Ernst Jacobsson.
I samband med att en ny kyrka åter byggdes i Lommeland 1932, förefanns Näsinge kyrka för stor, och 1937 skedde därför en större renovering, varvid närmare en tredjedel av långhuset borttogs i öster och korväggen med absid återuppmurades i det nya läget. "Kyrkan förminskas så att den motsvarar församlingens verkliga behov och icke längre verkar så ödslig och stor." (ur förslaget). Norringången gjordes om till fönster, och en sakristia byggdes också till. En sådan var tidigare avskrankad bakom altaret.
Den ursprungliga absiden var försedd med höga rundbågigt avslutade fönster, men nu fick kyrkans nya östparti en helt annorlunda karaktär, trots att många äldre delar återanvändes. Arkitekt för ombyggnaden var Axel Forssén.
Senare arbeten har inte inneburit några egentliga förändringar av kyrkan.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
NÄSINGE KYRKA Ernst Abraham Jacobsson; Axel Forssén; C O Svensson
01/1864
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Kor ...- Smalare- Sadeltak, Sadeltak, Sadeltak - Valmat, Spira- KYRKORUMMET har ingen särskild markering av koret, annat än att korgolvet är ett steg högre. Altare och altaruppsats är placerade i en femsidig absid, vilken skiljs från övriga koret med en kraftig klassicistiskt utformad korbåge. Inne i korbågen ett dekorativt måleri troligen från 1937, med grå vinrankor mot en ljusblå grund. Hela korpartiet är förhållandevis djupt, men innehåller samtidigt stora korbänkar. GOLVET är i gångar och kor täckt med röd heltäckande matta. Innanför altarringen ett brädgolv, målat i grönt rutmönster. Inne i bänkkvarteren är golvet ett steg högre, ett gråmålat brädgolv. INNERTAKET är tredelat (tredingstak) med synliga bjälkar. Facken mellan bjälkarna klädda med skivor. Taket är ljusgrått. I mötet mellan tak och vägg en kraftig profilerad taklist, marmorerad i grått och blått, troligen av C O Svenson 1967. VÄGGARNA är slätputsade och vitmålade, absiden dock målade i brunrosa.
INGÅNGAR i väster från vapenhuset samt i söder. Innerdörrar på båda ställena är dubbla spegeldörrar med tre speglar i vardera, målade i grönt och grått med marmorering i speglarna. Från byggnadstiden. Dörr till sakristian av motsvarande utseende, men från 1937. FÖNSTREN är höga och rundbågiga, spröjsindelade med korspost. Gråmålade invändigt. Ytterbågar av gjutjärn från byggnadstiden, innerbågar av trä från 1937. Solbänkar av kalksten, från samma år.
SAKRISTIA - från 1937 med golv av tegelsten, vitputsade väggar och vitmålat skivklätt tak. Skåpsinredning på norrväggen från 1937 och på västväggen från 1983, båda samkomponerade till en väl fungerande och klassicistiskt inspirerad helhet.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Golv av pikhuggen granit, vitputsade väggar och gråmålat undertak med synliga bjälkar och däremellan pärlspont. Trappa på norrsidan från byggnadstiden, med bevarat räcke upp och även räcke runt trappan på nästa våning. Ytterportens insida av fernissat trä, indelat i flera enkla speglar. Rummet en trappa upp i tornet (i läktarplan) är oisolerat och med enkelt gråmålat brädgolv, samt hög trappa upp till våningarna ovanför. Belysningsarmaturer i vapenhus och en trappa upp troligen från 1937.
INREDNING:
ALTARE - I absiden. Träbord, gråmålat med fältindelade sidor, och marmorering i speglarna. Mitt på framsidan ett förgyllt ornament tro, hopp och kärlek.
ALTARRING - Öppen halvrund, av trä, fältindelad med ljusare marmorering i speglarna. I övrigt målad i grågrönt överliggare och knäfall klädda i vinröd sammet.
ALTARUPPSATS - Oljemålning på duk inom en kraftig klassicistisk omfattning i form av två fyrkantiga kolonner som bär upp en rundbågig överdel, krönt av ett förgyllt kors. Omfattningen är murad och putsad, och målad i grågrön marmorering med förgyllda lister. Den stora oljemålningen är en nattvardsscen, målad av J.A. Holmqvist 1895. Bakom målningen skall finnas ett landskapsmotiv, målat al secco på putsen, tidigare fond för altarkors el. dyl. Restaurerad 1967.
PREDIKSTOL - Vid norra väggen, av trä. TRAPPBARRIÄREN är gråmålad och har gråmarmorerade fyllningar med små förgyllda ornament. KORGEN, som vilar på ett underrede med profilerade konsoler, är åttkantig. Sidorna har rektangulära fyllningar med grå marmoreringar och utanpåliggande skulpterade symboler i strålkrans. Målad i grått med förgyllda ornament och lister. LJUDTAKET är av samma form som korgen, profilerad och utsmyckad med kreneleringar och krönkors. Grå med förgyllningar. Undersidan har vit målad duva mot ljusblå botten. Från byggnadstiden. Restaurerad 1937, då korgen sänktes och ny trappa gjordes. Måleri av C O Svenson 1967.
DOPFUNT - Av trä, fyrkantig och förhållandevis smal. Överdel (cuppa) och fot med profilerad list runt kanten samt avfasade hörn, skaftet med halvkolonnetter i hörnen och speglar däremellan. Målad blå-grön, med sparsamma förgyllningar. Från byggnadstiden.
BÄNKINREDNING - Bänkinredning i två kvarter, fristående från långväggarna. Sluten mot mittgången men öppen åt sidogångarna. Gavlarna är grönmålade med marmorerade fyllningar; mittgångsgavlarna har dessutom utanpåliggande vitmålade fyllningar. Bänkdörrarna har marmorering i speglarna. Säten målade i ljust rödbrunt med mörkgröna överliggare. Bänkskärmarna mot koret är fältindelade med marmorering i speglarna. Från byggnadstiden., ombyggd och restaurerad 1937; restaurerad 1967.
KORBÄNKAR - Två kvarter vid norra och södra väggarna, slutna och med utformning som bänkinredningen i långhuset.
LÄKTARE - I väster, buren av enkla fyrkantiga träpelare. Dessa bär upp synliga tvärbjälkar, vilka i sin tur bär upp golvbjälkarna, även de synliga underifrån och vars framändar är profilerade och bildar en tandsnittsfris i läktarbarriärens underkant. Barriären är fältindelad med långsmala speglar, och med profilerade lister i över- och underkant. Barriären är gråmålad med marmorerade fyllningar, undersidan med vita pelare och konsoler. Måleri av C. O. Svenson.
ORGEL - Tredelad orgelfasad med enkel klassicistisk utformning med förhöjt mittparti, profileringar och skulpterade ornament. Grå med förgyllningar. Nytt orgelverk 1964 med bibehållen 1800-talsfasad. Fasad restaurerad av C. O. Svenson.
NUMMERTAVLA - Två stycken på ömse sidor om korabsiden. Rektangulära, av trä med skulpterad ram, gråmålad. Vit siffertavla med svarta siffror. Lysrör på sidorna.
KLOCKOR - I tornet hänger två klockor med inskriptioner. Den största är gjuten i Jönköping 1868, den något mindre i Stockholm 1951.
Ett större EPITAFIUM av trä hänger på södra korväggen, i form av en rektangulär oljemålning på duk inom rikt skulpterat ramverk av trä. Framför målningen en dörr, som på sin utsida har målade symboler och inskriptioner, och på sin insida en oljemålning på duk, föreställande törnekröningen. Ramverket innehåller bl a putti och textmedaljonger. Mörka kulörer med tonvikt på brunt och svart. Porträttet föreställer kyrkoherden Christen Christophersön Kloodt, död 1700. Restaurerat 1967 av C.O. Svensson, varvid högra sidostycket rekonstruerades.- NÄSINGE KYRKA har ett rektangulärt långhus med en smalare och femsidig korabsid i öster. Sakristia på norrsidan och torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och vita, med slätputsade hörn och fönsteromfattningar. Putsad sockel, vitmålad. TAKET är ett tegeltäckt sadeltak, avvalmat och något lägre över koret. Plåtbeslag i koppar. Taklisten är profilerad.
Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i tre steg och med järnräcken i muren leder till en kopparklädd dubbeldörr inom en rundbågig nisch, med halvrunt överljusfönster ovanför. Porten är omgiven av en kraftig klassicistisk portalomfattning med två pilastrar som bär upp ett överstycke, vilket årtalet 1864 är infällt. På sydsidan en enklare portal, rundbågig med överljusfönster och likadan dörr. Dörrarna är, liksom även sakristiedörren, från renoveringen 1937. FÖNSTREN är höga rundbågiga, spröjsade med korspost. Ytterbågarna är av gjutjärn och gråmålade. Solbänkar av granit. Tornet har rundbågigt avslutade fönster i vapenhuset, ett i norr och söder, och högre upp sitter runda fönster i norr, väster och söder, inom djupa nischer. Sakristian har ett fyrkantigt spröjsat fönster i öster.
TORNET av sten har slätputsade murar, avfärgade i vitt, på svagt utskjutande putsad sockel. Tornets arkitektur är mer arbetad än långhusets. Ingång och fönster beskrivna ovan, och vanför detta sitter i alla väderstreck rundbågiga ljudöppningar i par med svartmålade träluckor inom klassicistiskt utformade slätputsade omfattningar, vilka i sin utformning ansluter till västportens omfattning. Takfot med tandsnitt och mindre gavelpartier krönta av kors. Takets nederdel är valmad, och ovanför detta en sluten lanternin krönt av en smalare åttkantig spira, krönt av ett kors på klot. Hela torntaket täckt med grå plåt, på spiran i fjälltäckning.- Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:
Näsinge har sannolikt haft kyrka redan under tidig medeltid. Det var en liten stenkyrka med fristående klockstapel. 1864 uppfördes den nuvarande kyrkan, gemensam för Näsinge och Lommeland, och den gamla revs. Arkitekten hette Ernst Jacobsson.
I samband med att en ny kyrka åter byggdes i Lommeland 1932, förefanns Näsinge kyrka för stor, och 1937 skedde därför en större renovering, varvid närmare en tredjedel av långhuset borttogs i öster och korväggen med absid återuppmurades i det nya läget. "Kyrkan förminskas så att den motsvarar församlingens verkliga behov och icke längre verkar så ödslig och stor." (ur förslaget). Norringången gjordes om till fönster, och en sakristia byggdes också till. En sådan var tidigare avskrankad bakom altaret.
Den ursprungliga absiden var försedd med höga rundbågigt avslutade fönster, men nu fick kyrkans nya östparti en helt annorlunda karaktär, trots att många äldre delar återanvändes. Arkitekt för ombyggnaden var Axel Forssén.
Senare arbeten har inte inneburit några egentliga förändringar av kyrkan.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
SMÖGENS KYRKA Adrian Crispin Peterson; Axel Lindegren; Sten Branzell ...
01/1904
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain ...Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
SMÖGENS KYRKA Adrian Crispin Peterson; Axel Lindegren; Sten Branzell ...
01/1904
Web Resource
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain ...Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
