Med distans till distansen – hur kan vi tolka den så hastigt påtvingade omställningen under pandemin och vilka lärdomar tar vi med oss? I den här utökade ledaren vill vi lyfta fram åtta publicerade ...bidrag som ingår i tidskriftens särskilda tema om högre utbildning och coronapandemin. Vi ger också våra egna reflektioner kring hur omställningen påverkade högre utbildning i Sverige utifrån våra roller som pedagogiska utvecklare och forskare. De bidrag som hittills har publicerats kring temat visar mångfalden av erfarenheter under pandemin liksom komplexiteten i att dra generella slutsatser om (distans)undervisning och lärande, specifikt och mer övergripande generellt. Många lärare mötte nya utmaningar som hög arbetsbelastning och krav på att hitta snabba lösningar. Samtidigt innebar de förändrade villkoren en möjlighet till pedagogisk utveckling. Många studenter hade svårt att upprätthålla motivationen och skapa bra studierutiner, medan andra uppskattade distansundervisningens flexibilitet. Den här ledaren innefattar både tillbakablickar och utblickar över vilka konsekvenser pandemin fört med sig för den högre utbildningen samt några frågor vi gärna ser belysta i kommande studier.
With distance from the distance – how can we interpret the changes that were so hastily imposed during the pandemic and what lessons have we learned? In this extended editorial, we highlight eight published contributions that are part of this journal’s special theme regarding higher education and the corona pandemic. We also give our own reflections on how the transition to remote teaching affected higher education in Sweden, based on our roles as educational developers and researchers. The publications in this journal show the diversity of experiences during the pandemic, and the complexity of drawing general conclusions about (distance) teaching and learning. Many teachers faced new challenges such as a significantly higher workload, and demands to implement quick solutions, while the changed conditions also gave opportunities for pedagogical development. Many students had difficulties in maintaining motivation and creating viable study routines, while some appreciated the flexibility of distance learning. The current editorial includes both retrospectives and outlooks on the consequences of the pandemic for higher education, as well as, suggestions for a few ‘questions’ that we think should be part of future research.
Med distans till distansen – hur kan vi tolka den så hastigt påtvingade omställningen under pandemin och vilka lärdomar tar vi med oss? I den här utökade ledaren vill vi lyfta fram åtta publicerade ...bidrag som ingår i tidskriftens särskilda tema om högre utbildning och coronapandemin. Vi ger också våra egna reflektioner kring hur omställningen påverkade högre utbildning i Sverige utifrån våra roller som pedagogiska utvecklare och forskare. De bidrag som hittills har publicerats kring temat visar mångfalden av erfarenheter under pandemin liksom komplexiteten i att dra generella slutsatser om (distans)undervisning och lärande, specifikt och mer övergripande generellt. Många lärare mötte nya utmaningar som hög arbetsbelastning och krav på att hitta snabba lösningar. Samtidigt innebar de förändrade villkoren en möjlighet till pedagogisk utveckling. Många studenter hade svårt att upprätthålla motivationen och skapa bra studierutiner, medan andra uppskattade distansundervisningens flexibilitet. Den här ledaren innefattar både tillbakablickar och utblickar över vilka konsekvenser pandemin fört med sig för den högre utbildningen samt några frågor vi gärna ser belysta i kommande studier. ENGLSIH ABSTRACT With distance from the distance – how can we interpret the changes that were so hastily imposed during the pandemic and what lessons have we learned? In this extended editorial, we highlight eight published contributions that are part of this journal’s special theme regarding higher education and the corona pandemic. We also give our own reflections on how the transition to remote teaching affected higher education in Sweden, based on our roles as educational developers and researchers. The publications in this journal show the diversity of experiences during the pandemic, and the complexity of drawing general conclusions about (distance) teaching and learning. Many teachers faced new challenges such as a significantly higher workload, and demands to implement quick solutions, while the changed conditions also gave opportunities for pedagogical development. Many students had difficulties in maintaining motivation and creating viable study routines, while some appreciated the flexibility of distance learning. The current editorial includes both retrospectives and outlooks on the consequences of the pandemic for higher education, as well as, suggestions for a few ‘questions’ that we think should be part of future research.
Susanna Barrineau, Alexis Engström and Ulrike Schnaas reviews: Engaging Students as Partners in Learning and Teaching: A Guide for Faculty, by Alison Cook-Sather, Catherine Bovill and Peter Felten. ...San Francisco, CA: Jossey-Bass, 2014, 269 pages, ISBN 978-1-11843458-1
Ledare nr.1, 2022 Schnaas, Ulrike; Forstorp, Per-Anders
Högre utbildning,
10/2022, Letnik:
12, Številka:
1
Journal Article
Recenzirano
Välkomna till det första numret av Högre utbildning år 2022! Efter nästan två års digital undervisning på distans har vårterminen till största del utspelat sig på campus igen, efterlängtat av många, ...både studenter och lärare. Samtidigt har de högskolepedagogiska konferenserna nästan avlöst varandra, från lokala konferenser på lärosätesnivå till den nationella NU-konferensen med temat ”Att synliggöra lärandet” och den internationella ICED-konferensen under rubriken ”Sustainable Educational Development”, som gick av stapeln i Danmark. Tidskriften Högre utbildning är en del av samtalet mellan lärare, forskare, pedagogiska utvecklare, studenter medflera och bidrar med aktuella perspektiv. En del av texterna i det här numret summerar och analyserar erfarenheter som har gjorts under pandemin, medan andra bidrag rör sig i en vidare högskolepedagogisk kontext.
PDF