L’objet de ce dossier vise à croiser les regards et les approches disciplinaires pour proposer des analyses plurielles de la crise sanitaire COVID-19 en Turquie. Les différentes approches font ...émerger des questionnements transversaux. Un premier questionnement tient à la pertinence des différents pouvoirs (locaux, étatiques, internationaux) face à des épidémies qui présentent toutes des spécificités, tant du point de vue de la diffusion et de la prévention, que des savoirs ou de la prise en charge. Une deuxième interrogation transversale porte sur la compénétration des pratiques et rituels sociaux et des dispositifs techniques. Les épidémies transforment le quotidien en validant ou répudiant certaines pratiques, et en induisant des réponses techniques qui sont à leur tour ritualisées. Comment interpréter cette transformation des pratiques ? Un troisième questionnement porte sur la frontière entre experts et profanes et à son évolution dans la temporalité de la pandémie. L’idée qu’un événement de l’ampleur d’une épidémie nécessitait une réponse organisée, et par conséquent un pilotage politico-sanitaire surplombant s’est heurtée à la durée de la pandémie, à l’évolution des connaissances à son sujet et à la compétition des objectifs stratégiques des politiques publiques, même lorsque ceux-ci, la santé et l’économie notamment, ne pouvaient aller l’un sans l’autre.
The break-up of the Ottoman empire and the disintegration of the Russian empire were watershed events in modern history. The unravelling of these empires was both cause and consequence of World War I ...and resulted in the deaths of millions. It irrevocably changed the landscape of the Middle East and Eurasia and reverberates to this day in conflicts throughout the Caucasus and Middle East. Shattering Empires draws on extensive research in the Ottoman and Russian archives to tell the story of the rivalry and collapse of two great empires. Overturning accounts that portray their clash as one of conflicting nationalisms, this pioneering study argues that geopolitical competition and the emergence of a new global interstate order provide the key to understanding the course of history in the Ottoman-Russian borderlands in the twentieth century. It will appeal to those interested in Middle Eastern, Russian, and Eurasian history, international relations, ethnic conflict, and World War I.
Informationsflöden och åtgärder under rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1920, SverigeI föreliggande artikel analyseras statsmaktens krishantering utifrån två sjukdomsutbrott med höga ...dödstal i Sverige: rödsotsepidemin 1772-1773 och spanska sjukan 1918-1919. En jämförelse över en lång tidsrymd ger distans åt det till synes självklara, eller icke självklara, i statsmaktens agerande och därmed lyfts analysen till att handla om de stora övergripande förändringarna. Studien har fokus på vilka aktörer som deltog i kommunikationen med myndigheten och vilka åtgärder som ansågs nödvändiga för att minska epidemiernas framfart. Sundhetsinformation är en del av statens maktutövning och befolkningens hälsa blev mot slutet av 1700-talet en central del av maktutövandet i Europa. Betydelsen av det allmännas bästa utvidgades och nya maktmedel tillkom för att övervaka och styra befolkningen. Makt är dock alltid tvåvägs och utövas inom ramen för vad som både stat och befolkning finner rimligt. Stora förändringar skedde under de 150 år som skiljer de båda epidemierna åt. Vi går från en myndighet som under 1770-talet nyligen fått instruktioner att övervaka epidemiska utbrott till en fullfjädrad myndighetsutövning under åren 1918-1920. Utöver att belysa statsmaktens utvidgade roll i hälsofrågor tar analysen fatt i den mentala förändringen - från det individuella ansvaret för sjukdomsbekämpandet under 1770-talet till det kollektiva myndighetsansvaret som framträdde under det tidiga 1900-talet.
This monograph considers the problem of the Russian intelligentsia's self-identification in its historic-philosophical aspect and compares the spiritual and biographical opposition of Dostoevsky and ...Tolstoy in the 19th and 20th century.
Časnik Mariborski delavec, neodvisen delavski list za mesto in okolico, je dnevno izdajala Tiskovna zadruga v Mariboru. Vseboval je predvsem pregled političnih dogajanj na lokalnem in širšem območju, ...pa tudi razne druge novice
Časnik Mariborski delavec, neodvisen delavski list za mesto in okolico, je dnevno izdajala Tiskovna zadruga v Mariboru. Vseboval je predvsem pregled političnih dogajanj na lokalnem in širšem območju, ...pa tudi razne druge novice
Časnik Mariborski delavec, neodvisen delavski list za mesto in okolico, je dnevno izdajala Tiskovna zadruga v Mariboru. Vseboval je predvsem pregled političnih dogajanj na lokalnem in širšem območju, ...pa tudi razne druge novice
Časnik Mariborski delavec, neodvisen delavski list za mesto in okolico, je dnevno izdajala Tiskovna zadruga v Mariboru. Vseboval je predvsem pregled političnih dogajanj na lokalnem in širšem območju, ...pa tudi razne druge novice
Časnik Mariborski delavec, neodvisen delavski list za mesto in okolico, je dnevno izdajala Tiskovna zadruga v Mariboru. Vseboval je predvsem pregled političnih dogajanj na lokalnem in širšem območju, ...pa tudi razne druge novice
Časnik Mariborski delavec, neodvisen delavski list za mesto in okolico, je dnevno izdajala Tiskovna zadruga v Mariboru. Vseboval je predvsem pregled političnih dogajanj na lokalnem in širšem območju, ...pa tudi razne druge novice
