Trgovina krznom i šumarska industrija, kao temelj francuskog imperijalizma u Sjevernoj Americi, doveli su do drastičnog iscrpljivanja populacije krznenih životinja, posebno dabrova, te masovnog ...krčenja šuma na kontinentu. Analizirajući roman Barkskins Annie Proulx s ekokritičkog stajališta, ovaj članak želi istražiti romaneskne prikaze štetnog utjecaja antropocentrizma. Pokazat ćemo da je prevladavanje antropocentrizma u Novoj Francuskoj rezultiralo prevelikim izlovom dabrova radi kvalitetnog krzna za europska tržišta, gdje je krznena odjeća bila u modi tijekom 17. i 18. stoljeća. U ovom su scenariju iz „uboštva“ do bogatstva, francuski trgovci ostvarili bogatstva po cijenu života mnogih dabrova. Naša će se studija također baviti neizravnom afirmacijom biocentrizma među sjevernoameričkim starosjediocima, koji su se suzdržali od nanošenja nepopravljive štete prirodi za razliku od europskih doseljenika koji su na golemom teritoriju nemilosrdno sjekli drevna stabla kako bi stekli bogatstvo. Prema tome, fokus je ovoga članka različito gledanje na prirodni svijet francuskih doseljenika i Indijanaca u romanu Barkskins.
Rad propituje koncepte divljine i uzvišenoga te razmatra različite poglede na prirodu u poeziji Johna Keatsa kroz ekokritičku teorijsku perspektivu. Analiza pjesama „O solitude!“ (1816), „On the Sea“ ...(1817), „Written Upon the Top of Ben Nevis“ (1838) i „La Belle Dame Sans Merci“ (1819) služi se dvama ekokritičkim pristupima – „duboka ekologija“ i projekt „Dark Mountain“ – kako bi ukazala na to da je Keatsova koncepcija prirode istodobno ekocentrična i iznimno skeptična jer ukazuje na ljudsku krhkost i ranjivost. U radu se tvrdi da takav oksimoronski, premda izuzetno snažan i relevantan pristup dihotomiji između čovjeka i prirode odgovara Keatsovoj definiciji sebe kao „pjesnika kameleona“ kojega karakteriziraju različiti oblici i sposobnost promatranja stvari iz različitih perspektiva.
Godine 1986. Günter Grass je svojim žanrovski hibridnim djelom Štakorica ponovno izveo štakore na pozornicu svoje književne imaginacije. Čini se da u povijesti njemačke i svjetske književnosti nema ...djela poput ovoga koje bi se s više širine i dubine posvetilo temi odnosa čovjeka i štakora, a ujedno razvilo još naklonjeniji odnos prema štakorima u europskoj kulturi, što je simbolički i kulturološki karakterističnije za azijski način doživljaja štakora kao životinje. Close reading odvija se u kontekstu recentnih relevantnih istraživanja o Grassovu radu kao i o temi štakora u kontekstu ekokritike i kulturoloških istraživanja odnosa između ljudi i životinja. Ovaj rad također poduzima intermedijalnu usporedbu između Štakorice Güntera Grassa i istoimene TV adaptacije Martina Buchhorna kako bi se ispravilo postojeće stanje istraživanja. Riječ je o uspješnoj televizijskoj adaptaciji, koja u tehnički ograničenom TV mediju 1997. i ograničenom filmskom budžetu prikazuje Grassov iznimno složen narativni stil i narativni sadržaj u linearno-kronološkom audiovizualnom pripovijedanju na kreativan način, s ponekim pomacima u naglascima priče i uz adekvatnu uporabu filmske glazbe kao i sugestivnih lajtmotivskih lirskih odlomaka.
Sprungna ur jorden Johanna Lindbo
Edda,
01/2021, Letnik:
108
Journal Article
Odprti dostop
Sammanfattning Föreställningar kring växtlighet och barndom är tätt sammanvävda i Mare Kandres tidiga romaner I ett annat land (1984) och Bübins unge (1987). Medan ett påtalat släktskap mellan växter ...och barn kan medföra en romantisk förståelse av barndom, blir denna närhet i Kandres fiktiva världar betydligt mer tvetydig. Genom att kombinera en nymaterialistiskt influerad ekokritisk metod med begrepp hämtade från botaniken, uppmärksammar artikeln det mer-än-mänskliga och hur protagonisterna erfar de landskap de rör sig i. Analysen visar hur de unga flickorna upplever omgivningarna med alla sina sinnen skärpta, vilket också aktualiserar begreppet växttid. Protagonisterna besitter en särskild mottaglighet för rörelser, dofter och ljud och gränserna mellan deras kroppar och landskapen blir allt mer porösa och tvetydiga, där åtskillnader mellan mänsklig och mer-än-mänsklig materia luckras upp. Landskapen kan förstås som geografiska och botaniska platser, men också som ett slags barndomens miljöer där erfarenheter av trygghet och tillhörighet, men också oro och alienation berör flickornas tillblivelseprocesser.
Sprungna ur jorden Lindbo, Johanna
Edda,
03/2021, Letnik:
108, Številka:
1
Journal Article
Odprti dostop
Sammanfattning Föreställningar kring växtlighet och barndom är tätt sammanvävda i Mare Kandres tidiga romaner I ett annat land (1984) och Bübins unge (1987). Medan ett påtalat släktskap mellan växter ...och barn kan medföra en romantisk förståelse av barndom, blir denna närhet i Kandres fiktiva världar betydligt mer tvetydig. Genom att kombinera en nymaterialistiskt influerad ekokritisk metod med begrepp hämtade från botaniken, uppmärksammar artikeln det mer-än-mänskliga och hur protagonisterna erfar de landskap de rör sig i. Analysen visar hur de unga flickorna upplever omgivningarna med alla sina sinnen skärpta, vilket också aktualiserar begreppet växttid. Protagonisterna besitter en särskild mottaglighet för rörelser, dofter och ljud och gränserna mellan deras kroppar och landskapen blir allt mer porösa och tvetydiga, där åtskillnader mellan mänsklig och mer-än-mänsklig materia luckras upp. Landskapen kan förstås som geografiska och botaniska platser, men också som ett slags barndomens miljöer där erfarenheter av trygghet och tillhörighet, men också oro och alienation berör flickornas tillblivelseprocesser.
PDF
