Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna ...avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.
Bakgrund: Information om hälsoläget och insatser för att förbättra hälsan i befolkningen kommer från direkta undersökningar t.ex. den nationella folkhälsoenkäten och indirekt från hälso- och ...sjukvården. Men för insamling, analys och återföring av kunskaper om ohälsan från vården liksom för vidtagna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder saknas allmänt tillämpade rutiner. Syfte: Att analysera sjukvårdens roll och metoder när det gäller information om hälsoläget i befolkningen samt stödja utvecklingen av informationssystem för analys av hälsan liksom för uppföljning av hälso- och sjukvårdens folkhälsoinsatser. Metoder: Projektet inleddes med att informationssystemet Minimum Data Set för distriktssköterskeverksamhet (MDS-DSK) implementerades och utvärderades i Örebro läns landsting (I). Därefter analyserades patientjournaler från distriktssköterske-verksamheten genom triangulering för att identifiera och kategorisera använda åtgärder som stöd för utveckling av informationssystem (II). För att svara på frågan om patientregistrets validitet som mått på hälsoläget i en befolkning jämfördes dess data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom i en kommun med uppgifter insamlade från alla offentliga vårdgivare i öppen och sluten vård (III). Slutligen undersöktes genom en folkhälsoenkät i vilken omfattning hälso- och sjukvården ger rådgivning om levnadsvanor och vilka faktorer som påverkar rådgivningen (IV). Resultat: MDS-DSK gör det möjligt att utifrån distriktssköterskeverksamhet göra uppskattningar av förekomst av hälsoproblem i befolkningen (I). Analys av distriktssköterskornas journaler visade ett brett spektrum av väl definierade åtgärder från hälsofrämjande och hälsoskyddande till diagnostiska, terapeutiska, rehabiliterande och palliativa (II). Jämförelsen av individrelaterade data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom och dess riskfaktorer visade att mindre än hälften av de berörda individerna identifierats i patientregistret (III). Det är rökning och fysisk aktivitet, som oftast är tema för sjukvårdspersonalens frågor och rådgivning till patienterna. Sannolikheten att bli tillfrågad minskar med stigande ålder och kvinnor tillfrågas i mindre utsträckning än män. Personer med ohälsa där levnadsvanor anses spela stor roll exempelvis personer med diabetes, fetma och högt blodtryck får rådgivning i högre utsträckning (IV). Slutsatser: Med utvecklade informationssystem finns det goda möjligheter att samla in och analysera data från hälso- och sjukvården för att få ökade kunskaper om befolkningens hälsoläge och individrelaterade, hälsoinriktade åtgärder inom vården. Rutiner för detta saknas i stor utsträckning.
Background: Information about health in the population and interventions to improve public health can be assembled directly through the National Public Health Survey and indirectly from health care. However, there are no generally applied routines for collection, analysis, and reporting of information from health care for public health interventions. In addition there are no routines for collection and feed-back of public health measures in health care. Aims: To analyse the role of health care and its methods of information about population health, and to support the development of health informatics and methods on follow up on public health interventions in health care. Methods: This project started by implementation and assessment of the Minimum Data Set instrument for public health nurses (PHN-MDS) in Örebro County (I). Next, clinical notes from public health nurses were analysed by a triangulation process and core elements identified, to be used in the information model (II). The Hospital Discharge Register is often used as a proxy for disease and disability in the population. In order to test its validity, data were collected for each individual who used an official care provider in a well defined geographical area (III). The final work (IV) uses data from a Public Health Survey in order to assess how and to whom health care professionals present questions and advice on health related life style and what factors influence this. Results: The PHN-MDS makes it possible to assess health problems in the population (I). Analyses of clinical notes from public health nurses showed a broad spectrum of interventions ranging from health promotion to diagnostic, therapeutic, rehabilitation and palliative actions (II). The comparisons of data on ischemic heart disease and its risk factors on an individual level indicated that less than half of the cases were identified in the Hospital Discharge Register (III). Smoking and physical activity are the most common themes for questions and counselling by professionals in health care. The probability to be asked decreases with age, and women are less often given questions and advice. Persons with obvious needs of counselling e.g. with diabetes, obesity and high blood pressure were more likely to receive counselling (IV). Conclusions: Development of health informatics makes it possible to collect and analyse data from health care in order to broaden the knowledge on health in the population, as well as on individual counselling within health care. Unfortunately, routines based on developed health informatics systems are insufficient
Les grands débats éducatifs aujourd'hui Belfkih, Abdelaziz Meziane; Braslavsky, Cecilia; Duverger, Jean ...
Revue internationale d'éducation,
2000
27
Journal Article
Recenzirano
Odprti dostop
Contient: Les enjeux de la mondialisation; L'éducation pour tous en Afrique de l'ouest; L'arc-en-ciel inachevé: l' éducation en Afrique du Sud: état des lieux; Un défi national: la réforme de l' ...éducation en Egypte; La charte nationale de l'éducation-formation: une ambition pour l'école du Maroc; Education et nouveau capitalisme en Amérique latine; Ecole et fédéralisme: l' éducation au c¦ur du débat électoral américain; Transformer la société: la réforme du système éducatif au Québec; Nouvelles tendances de l'enseignement supérieur chinois; France- Japon: la "thérapie informatique".
Organisatorisk koordination, informationssystem och IT-system är nyckelord i denna avhandling. Att koordinera är en grundläggande del av verksamhet eftersom denna handling syftar till att öka ...sannolikheten för att nå mål. Att förstå koordination har engagerat forskare från olika ämnesområden under en längre tid. Trots detta finns, med utgångspunkt i både teori och praktik, behov att studera koordination i både företag och nätverk tillsammans med användning av IT-system. Frågor som behandlas i avhandlingen är följande: hur ser samspelet ut mellan koordination inom företag och mellan företag (relationer i nätverk)? Vilken roll har informations-/kommunikationshantering och informationssystem/IT-system vid koordination? Huvudsyftet är att utifrån ett kombinerat företags- och nätverksperspektiv, beskriva och analysera koordination av handlingar inom, och av, affärsrelationer samt användning av informations- och IT-system. Exempel på teorier och perspektiv som används för att förstå koordination är organisationsteori, inter-organisatorisk teori, nätverksansatsen samt teori om informationssystem och IT-system. Aktörer, handling och kommunikation som handling betonas också. Den empiriska delen av arbetet utgörs av två nätverk; ett inom träindustrin och ett inom verkstadsindustrin. Nätverken innehåller både likheter och skillnader och dessa nyttjas för att förstå koordination och informationssystem. De IT-system som studeras och analyseras är företagsinterna och inter-organisatoriska. Systemen används exempelvis för konstruktion (CAD-system), hantering av order, lager och fakturering. Dessutom har ett affärssystem studerats. Det empiriska arbetet är longitudinellt, kvalitativt inriktat och utgörs av 70 intervjuer, viss deltagande observation samt studier av dokument, IT-system och dess användning. Medverkande företag och privata konsumenter är 23 och antalet analyserade affärsrelationer är 20. Kunskapsutvecklingsprocessen kännetecknas av en aktiv användning av både teori och empiri. Teori är en initial guide till datainsamling, en del av en iterativ process av datainsamling och analys samt en del av slutmålet. Växlingen mellan fallstudier, etablerad kunskap, förförståelse och framväxande teori är tydlig både i tillämpning och i beskrivning. Resultatet av studien visar bland annat att befintliga koordinationsmekanismer från teori har en otillräcklig förståelse- och förklaringskraft vid studier av koordination i företag och nätverk, med och utan bruk av IT-system, och behöver därför kompletteras. Otillräcklig hänsyn tas också till mänskliga aktörer och deras handlingar, företagsextern påverkan, emergenta och dynamiska processer, samtidighet och variation samt kommunikation, IT-system och information. Koordination är ett komplext fenomen som kan betraktas utifrån olika vyer. En uppsättning vyer, ett centralt resultat av arbetet, visar att handling, anpassning, organisering, medel, roller, subjekt/objekt och kommunikation samt information är viktigt att inkludera för att förstå koordination. IT-systemens alltmer framträdande roll vid organisering, både som reellt stöd och hinder vid koordination, diskuteras och problematiseras. En viktig tes i avhandlingen är att genom en utvecklad förståelse för koordinationsprinciper och -mönster i företag och nätverk stöds utveckling av verksamhetsnyttiga informationssystem. Rika empiriska beskrivningar tillsammans med en kombinerad ansats vid analys av affärsrelationer samt analys och jämförelse av teorier är också viktiga resultat av arbetet. Vidare finns en avslutande reflektion över den eklektiska forskningsansatsen i arbetet tillsammans med reflektion över utgångspunkter, datagenerering och kunskapsbidrag.
Företeelsen eTjänst baseras på att IT-system används så att tjänsteleverantörer tillhandahåller tjänster till kunder utan att möta dem ”ansikte-mot-ansikte”. eTjänsterna förväntas öka i mfattning i ...samhället. Därför diskuteras eTjänster i ökande grad inom både forskningen och praktikfältet, och därför är det viktigt att kunna analysera eTjänster vid utvärdering och utveckling av IT-system. Ett problem är dock att det saknas ett utvecklat perspektiv på eTjänster som kan användas för att förstå dem på ett meningsfullt sätt. I existerande perspektiv betraktas vanligen eTjänster som tekniska företeelser vilket gör att de sociala relationer som tjänsterna bygger på inte uppmärksammas. Ett annat problem är att kundperspektivet inte beaktas i tillräckligt hög grad. Detta medför att eTjänster främst betraktas som ett stöd för befintlig tjänsteverksamhet eller för att tjänsteleverantören ska kunna automatisera sin verksamhet och kunderna utföra arbetet själva genom s.k. självbetjäningstjänster. Avhandlingens forskningsbidrag utgörs av en praktisk teori om eTjänster, som både är tillämpbar och leder till en meningsfull förståelse när den används som stöd vid analyser av eTjänster. Den praktiska teorin baseras på grundsynen att eTjänster är social interaktion via användning av IT-system och att kommunikation och kundnytta är i förgrunden. Den bygger också på en bredare syn på IT-användning än som ett sätt att skapa självbetjäningstjänster. Den praktiska teorin om eTjänster består av ett regelverk som ger stöd för att 1) avgöra när det är meningsfullt att beskriva en företeelse som en eTjänst, 2) beskriva hur en eTjänst kan analyseras samt 3) beskriva hur ett flertal eTjänster kan samexistera med varandra i de skärmdokument där de presenteras. Forskningsbidraget har utvecklats genom praktisk utforskning, med en multigrundad kvalitativ ansats och genom en successiv kunskapsutveckling. Avhandlingen har sina teoretiska utgångspunkter inom områdena informatik, sociologi och tjänstemarknadsföring.
The eService phenomenon is based on IT systems being used so that service providers supply services to clients without actually meeting them face-to-face. The extent of eServices is expected to increase in all aspects of society. Therefore eServices are increasingly discussed within the field of research and among practitioners, and therefore it is important that we are able to analyse these services in the process of developing and evaluating IT systems. One problem is, however, the lack of a developed perspective of eServices that would enable us to understand them in a meaningful way. In existing perspectives eServices are usually regarded as technical phenomena resulting in the social relationships that these services are based on, are not properly observed. Another problem is that the customer perspective is not given enough attention. As a result eServices are primarily considered to be support for existing service operations or for the service provider to automate operations and customers to carry out the work themselves through self-service activities. The research contribution of this thesis is a practical theory of eServices, which is applicable in practice and results in a meaningful understanding when used as support for eService analyses. This theory is based on the fundamental view that eServices are social interactions through the use of IT systems and that communication and customer benefits are in the forefront. It is also based on a broader view on the use of IT for other than support for self-service operations. The practical theory of eServices consists of a set of rules that help 1) decide when it is meaningful to describe a phenomenon as an eService, 2) describe how one eService can be analysed, and 3) describe how a number of eServices can co-exist in the screen documents where they are presented. The research contribution has been developed through practical inquiry, a multi grounded qualitative approach and through a gradual development of knowledge. The theoretical basis of this thesis derives from the disciplines: informatics, sociology and service marketing.
Les filles et l'informatique Terlon, Claire
Enfance,
1985, 1985-00-00, Letnik:
38, Številka:
2-3
Journal Article
Recenzirano
Odprti dostop
Terlon Claire. Les filles et l'informatique. In: Enfance, tome 38, n°2-3, 1985. L'ordinateur et l'écolier (II) : recherches expérimentales. pp. 255-259.
Contient: L'EOAD (éducation et formation ouverte à distance) en Europe, mythe et réalités; De l'université ouverte à l'université virtuelle: L'impact des technologies de l'information et de la ...communication sur l' enseignement supérieur; Flexibilité, accessibilité et individualisation: Le défi pour les acteurs français de la formation ouverte et à distance; Etude de cas: Le projet Follow: Une formation ouverte à distance en langues étrangères; Processus de transfert et environnement culturel: le réseau interactif de formation au génie logiciel dans les pays de l' ASEAN ( Association of South East Asia Nations); Les logiciels libres: Une solution pour l'informatique en Amérique latine et dans les Cara´bes?; NITC (nouvelles technologies de l'information et de la communication) et co-développement; L'université virtuelle francophone: Du constat de crise aux défis pour le proche avenir; Etude de cas: Le télé- enseignement malgache; La FOAD (formation à distance) en Francophonie: Réflexions sur la coopération en matière de formation dans les pays en voie de développement; Etude de cas: Le RESAFAD ( réseau africain de formation à distance); De la formation à distance à la distance en formation: Un long chemin qui exige un changement de perspective; Les formations ouvertes et à distance; Une réflexion sur l' Afrique: L'introduction d' internet dans les centres pédagogiques de formation des maîtres; L'apprentissage flexible en réseau; La formation à distance aux Etats-Unis: L'opinion des enseignants du supérieur; L' enseignement à distance en Australie: Au- delà de l'enjeu géographique.
Visioner om IT lovar många och positiva förändringar i samhället. Detta gäller inte minst inom svensk äldreomsorg där IT ses som ett verktyg för att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Genom att ...datorisera äldreomsorgen finns förhoppningar om goda effekter som bättre tillgång till information i samband med möte med den äldre, förbättrad samverkan över organisationsgränser samt bättre uppföljning. Den här avhandlingen handlar om datorisering av äldreomsorg, de aktörer genom vars intressen och värden IT-system utvecklas, och de värden som IT-systemen skapar. Då värden styr handlande, prioriteringar, beslut samt hur vi värderar det vi upplever påverkar värden utveckling och utvärdering av IT-system. Därmed studeras effekter som spår av värden. Detta är en kvalitativ studie som illustrerar hur fyra administrativa och äldreomsorgsstödjande IT-system i tre svenska kommuner har utvecklats genom olika aktörsgruppers värden och vilka värden dessa IT-system uppfattas stödja. Avhandlingsarbetet har en stark empirisk bas som har utvecklats genom att jag har deltagit i upphandling samt utveckling av IT-system för äldreomsorg i Örebro samt Linköpings kommun. Dessutom har jag studerat upplevda effekter av att använda IT-system som stöd för arbete inom äldreomsorg i Göteborg stad och Linköpings kommun. Avhandlingens resultat visar att datorisering av äldreomsorg drivs av och värderas utifrån fyra värdeområden: förvaltningsvärden, integrationsvärden, omsorgsvärden och professionsvärden. Förutom ovanstående resultat presenteras datoriseringsprocessernas aktörs-grupper och deras värden samt en jämförelse av värden som drivkrafter eller konsekvenser. Sju sammanfattande resultat avslutar beskrivningen av avhandlingens kunskapsbidrag.
