In the genus Solanum L. (Solanaceae), subgenus Leptostemonum (Dunal) Bitter, section Acanthophora Dunal has four representatives in the Flora of southern Africa region (South Africa. Lesotho, ...Swaziland, Namibia. Botswana), namely S. aculeatissimum Jacq.. S. capsicoides Allioni. S. mammosum L. (cultivated only) and S. viarum Dunal. Section Ton a Nees has two representatives in southern Africa, namely S. chnsotriclium Schltdl. (S. hispidum auctt. non Pers.) and S. ton um Sw.; both are naturalized weeds. Solanum capsicoides, S. viarum and S. torvum have not been listed before for southern Africa. All are introduced species native to the New World. Descriptions, discussions, illustrations and distribution maps of the naturalized species are presented, as well as keys to the species of both sections.
Upravljanje procesnim bojilima u sustavu Infrared grafika postavljamo kroz svojstva sive boje, bazirane na CMY sintezi. Mikrostruktura rastriranja je potpuno različita za parove blizanaca bojila ...izrađene na dva načina, te nanošenjem bojila na papir. U vizualnom dijelu postavlja se sistem stvaranja doživljaja boje sa CMY bojilima (V slika), a drugi sastav blizanca unutar Z područja čini samo karbon crno bojilo. Rasterski sastav V i Z slika, kreiran za obilježavanje u bliskom infracrvenom spektru, promatra se mikroskopski na razini rasterskog polja. Uspoređuju se postupci ocjene kvalitete blizanaca bojila: vizualno, te instrumentalno. Sivi blizanci su osnova dvojne reprodukcije, ali i razvoja blizanaca za tisak u neutralnom - sivom području, ali i za veliki raspon ostalih boja, a napose za postupak sakrivanja grafike u vizualnom spektru. Predložene su relacije međuzavisnosti bazičnih sivih blizanaca bojila s kojima se određuje osnovni sastav procesnih bojila C, M, Y za procesni tisak.
CSRT Medal Winners [Trudell Award Winners]
Canadian journal of respiratory therapy : CJRT = Revue canadienne de la thérapie respiratoire : RCTR,
05/2005, Letnik:
41, Številka:
2
Journal Article
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Stensättning, rund, 4 m diam och 0.2 m h. Fyllning av 0.2 - 0.3 mst stenar. Mittsten i form av en rest sten, 0.95x0.4 m st och 1.9m ...h. Antydan till kantkedja, 0.2 m h av stenar, 0.3 - 0.4 m l.
OBS. Fritexterna är inte kvalitetssäkrade. Information kan saknas eller vara felaktig.- E. Lönnberg/O. Modén: Karta, 29.8 och 12.9 1949, ATA. -- Meurling/Elming, 1950, nr 1. -- Nässjö hembygdsför. 1916-1941. --E. Lönnberg 1947; Medd. från F-läns hemb.för. -- G. Svahnström 1947: Nässjöbygden och Sparbanken. -- Smålands Dagblad 26.4 1960. --G. Lindqvist 1979: Kulturminnen. -- Frykman 1979. -- L. Varenius:Småländska Kulturbilder 1985. -- Brev, dnr 3108/60. -- Smålands Allehande 29.4 1960. -- Rapport från E. Lönnberg till RAÄ, dnr 2600/40. -- Brev från A. Wallerström till antikvarie K.A Gustawsson, RAÄ 3.8 1945. -- Brev från S. Nilson till RAÄ, dnr 5935?/58. -- Brevfrån P. Ulvegard till RAÄ, dnr 7678/62.- 19 m VSV om vägskäl.- Plan moränplatå. Skogsmark (tallskog).- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Gravfält, 80x40 m (Ö-V) bestående av 12 fornlämningar. Dessa utgörs av 2 runda, fyllda stensättningar, 1 kvadratisk, fylld ...stensättning, 1 treudd, 3 domarringar, 1 rektangulär stenkrets med resta stenar, 1 kvadratisk stenkrets med resta stenar, 1 kvadratisk stenkrets med uppallade hörnstenar och 2 resta stenar.Stensättningar, runda, 4 m diam och 0.3 m h. Fyllning av 0.2 - 0.3m st runda stenar, övermossade. Den ena har en rest mittsten, 1.7m h och 0.6x0.6 m. Den andra har en mittsten, 0.3x0.3 m och 0.1 mh. Båda har antydan till kantkedja, 0.3 m h av stenar, 0.3 - 0.4m l.Stensättning, kvadratisk, 4x4 m och 0.3 m h. Fyllning av 0.2 - 0.3m st rundade stenar, övermossade. Mittsten, 0.5x0.8 m och 0.2 m h. Hörnstenar i form av klumpstenar, 0.4x0.4 m och 0.2 m h.Treudd, 17 m l sida med spetsarna i NNV, ÖNÖ och SSV och 1 m h. Fyllning av 0.2 - 0.3 m st rundade stenar. Kantkedja, 0.4 m h av 0.45 - 1.1 m l stenar. Resta stenar i spetsarna, 0.8 - 1.2 m h och 0.6x0.6 m tj.Domarringar, 3.5, 7 och 10 m diam bestående av 7 till 9 stenar (två stycken) belägna på 1 - 2 m avstånd från varandra. Stenarna är 0.4 - 0.6 resp. 0.6 - 1 m och 1.6 - 2 m h och0.3x0.7/0.4x0.6 resp.0.3x0.3/0.3x0.7 och 1.1x1.2/0.6x1 m breda och tjocka.Till den största domarringen är ansluten en:Stenkrets, rektangulär, 4x2.5 (N-S) med fyra hörnstenar. Dessa är0.6x0.6/0.3x0.5 m och 0.5 - 0.6 m h.Stenkrets, kvadratisk, 4x4 m bestående av fyra resta hörnstenar, 1x0.4/1.2x0.4 och 1 - 1.3 m h.Stenkrets, kvadratisk, 6x6 m bestående av fyra uppalade hörnstenar, belägna på 4.5 m avstånd från varandra. De uppalade stenarna är1.4 m h bestående av fyra klumpstenar, 0.8x+0.8 m och 0.5 m tj till 1.1x1.1 m och 0.7 m tj. Placerade på tre undeliggare i form av tre klumpstenar, vilka är lika stora som överliggare.Resta stenar, 0.3x1 m och 1.2 m h resp. 0.4x0.6 m och 0.5 m h.
OBS. Fritexterna är inte kvalitetssäkrade. Information kan saknas eller vara felaktig.- G. Haglund 9.5 och 15.9 1929, ATA dnr 4509/1929. -- E. Lönnberg/O. Modén: Karta, 29.8 och 12.9 1949, ATA. -- Meurling/Elming, 1950,nr 1. -- Nässjö hembygdsför. 1916-1941. -- E. Lönnberg 1947; Medd. från F-läns hemb.för. -- G. Svahnström 1947: Nässjöbygden och Sparbanken. -- Smålands Dagblad 26.4 1960. -- G. Lindqvist 1979: Kulturminnen. -- Frykman 1979. -- L. Varenius: Småländska Kulturbilder 1985. -- Brev, dnr 3108/60. -- Smålands Allehande 29.4 1960. --Rapport från E. Lönnberg till RAÄ, dnr 2600/40. -- Brev från A. Wallerström till antikvarie K.A Gustawsson, RAÄ 3.8 1945. -- Brev från A. Nilson till RAÄ, dnr 5935?/58. -- Brev från P. Ulvegard tillRAÄ, dnr 7678/62.- Flack moränbunden platå ovan myrmark. Skogsmark (tallskog).- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Cette biographie n'est accessible qu'à partir de postes de consultation d'organismes abonnés au Grove Music Online.- Biographie de ...Tona Scherchen- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Programa d'actualitat amb entrevistes, reportatges i debats, presentat per Jordi Altesa.- Proposta de Maria Plana, de Sant Feliu de ...Guíxols, entorn als brigadistes internacionals que van estar a la platja de Sant Pol.
Entrevista i actuació en directe de Les Anxovetes, un grup d'havaneres en el qual canten només dones.
Propostes culturals del cap de setmana amb Dani Chicano i Carme Martínez.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Prema mojoj teoriji o slavenskoj akcentuaciji, baltoslavenski akut bio je grkljanski zatvorni
suglasnik koji se razvio iz protoindoeuropskih laringala i grkljanskih konsonanata te je proizveo
kratki ...uzlazni ton u kasnom protoslavenskom. Glotalizacija je postupno nestajala. Čini se da
velik broj navedenih pojava ima vrlo izraženih sličnosti s athabaskanskim.
Nastanak distinktivnog tona u baltičkome podosta se razlikuje od onoga u slavenskome.
U zapadnobaltičkome (pruskome) glotalizacija je proizvela uzlazni ton u dugim vokalima i
diftonzima, a nepostojanje glotalizacije odražava se u silaznom tonu. U istočnobaltičkim jezicima
(litavski i latvijski) distinktivni je ton nastao retrakcijom naglaska, što se može usporediti s
nastankom samostalne svarite u vedskom sanskrtu.
Već sam pisao o nizu predgrkljanskih zatvornih suglasnika u protogermanskome te da su
svi opstruenti ovdje bili bezvučni u nedavnim pretpovijesnim vremenima. Predglotalizacija je
sačuvana u britanskome engleskome i u zapadnim dijalektima danskoga te se odražava kao
predaspiracija u islandskome i farskome, a pod određenim uvjetima i kao geminacija u svim
sjevernogermanskim i zapadnogermanskim jezicima.
U središnjem frankonskom postoji distinktivna opozicija između silaznog tona 1 i složenog
tona 2, u kojoj je došlo do zamjene tonova u dijelu zemlje uz jugoistočnu granicu. Fonetski
gledano, frankonski tonovi jako sliče na latvijske silazne i složene tonove te na litavske silazne
i uzlazne tonove. Poželjno je više podataka s područja središnjega frankonskoga.
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Karkas van laitondraad, afkomstig uit een protestantse, zondagse muts uit Wemeldinge. Laitondraad heeft meestal een koperen kern die ...omwoeld is met garen.- Carcass of laiton thread, originating from a Protestant Sunday hat from Wemeldinge. Laiton wire usually has a copper core which has been gimped with yarn.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
Provider: - Institution: - Data provided by Europeana Collections- Deze zijzak is gedragen door Tona Jacomina Sonke-Goud (1883-1955) uit Wemeldinge. Zij droeg de streekdracht tot haar dood en was ...daarmee één van de allerlaatste vrouwen die de dracht nog droeg in Wemeldinge. Zij maakte veel van haar kleding zelf en heeft waarschijnlijk ook deze zijzak genaaid.- This side pocket has been worn by Tona Jacomina Sonke-Goud (1883-1955) from Wemeldinge. She wore the traditional costume until her death and was one of the very last women to wear it in Wemeldinge. She made many of her clothes herself and probably also sewed this side pocket.- All metadata published by Europeana are available free of restriction under the Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication. However, Europeana requests that you actively acknowledge and give attribution to all metadata sources including Europeana
PDF
